Nyheter

Skriv ut   Dela: Facebook   Twitter

den 20 december 2011

1500-åring från Sollefteå

Sollefteås äldsta kvinna är identifierad av Murberget, Länsmuseet Västernorrland. Det är nya uppgifter som stärker bilden av de resultat som kommit fram under de arkeologiska undersökningar som gjorts längs Ångermanälven de senaste åren.

Det berättar antikvarie Ola George som arbetat med utgrävningarna och nu även lett undersökningen av kraniet i samlingarna.

- Enligt tidigare forskning etablerades den fasta bebyggelsen längs Ångermanälven under vikingatiden, ca 800-1050. Nu har många vi många fynd som stärker bilden av att människor var bofasta här redan från 200-600 efter Kristus. I Ångermanland har nu elva skelettgravar hittats av i länet totalt 26 stycken, berättar han.

 gravfynd

För några år sedan uppmärksammade Ola George en låda med ett kranium i de arkeologiska samlingarna. På lådan fanns en hänvisning till en polisrapport från Sollefteå daterad 1963.

Efter en hel del snokande, bland annat genom kontakter med polisen i Sollefteå och en genomgång av Murbergets arkiv, stod det klart att skelettdelarna (kraniet och en del av bäckenbenet) hittades i samband med grävning för avloppsledning inne i staden i kvarteret Höjden. Först misstänkte polisen att det skulle ha varit kvarlevorna efter en försvunnen luffare.

För att få skelettdelarna analyserade sökte Murberget pengar från Björkå AB fornminnesfond. Nu har svaret från Ångströmslaboratoriet i Uppsala kommit. Det var inte någon manlig luffare från 1900-talet utan en vuxen kvinna som slutat sina dagar under 400-500 talet efter vår tideräknings början. Perioden kallas folkvandringstiden.

Det är inte fastställt vad hon dog av, men hon har lidit av tandinfektion på både vänster och höger sida samt haft hål i en kindtand. Analysen från Ångströmslaboratoriet visar att kvinnan ätit en landbaserad kost. Havslevande laxfiskar eller säl har med andra ord inte varit vanligt förekommande för kvinnan.

Varför kvinnan hamnat i jorden just vid kvarteret Höjden är okänt. Möjligen har ett gravfält legat på platsen. Kvinnan har i sådana fall begravts tvärtemot den allmänna gravseden under folkvandringstiden då brandgravskicket var det allra vanligaste.

Frågan är vad de nya uppgifterna betyder för framtiden?

- Om man i fortsättningen gräver i området så är det av intresse att övervaka arbetet för att se vad som kan finnas kvar. Det är också intressant att gå vidare med skelettmaterialet och göra DNA-analyser och analyser av olika isotoper för att studera kosthåll, släktskap och laktosintolerans med mera, svarar Ola George.

 

blog comments powered by Disqus
 

Artiklar publiceras även i RSS-form. Du kan prenumerera på innehållet om du har en RSS läsare eller en webläsare som stöder RSS.

Prenumerera (RSS)

Du kan läsa mer om hur prenumeration med RSS fungerar och se fler typer av innehåll publicerade i RSS läs mer på sidan Prenumerera.

Läs mer om att prenumerera