Nyheter

Skriv ut   Dela: Facebook   Twitter

den 18 februari 2010

Hur gamla blir träden?

På lördag den 20 februari blir det offentligt möte om skogsbruksplanerna på Murberget. För att bringa klarhet kring några av de begrepp som använts i sammanhanget har vi ställt tre frågor till distriktschef Anna Marntell, Skogsstyrelsen. Vi publicerar dem en om dagen fram till och med fredag. Här kommer den andra frågan.

Bild på en gammal gran
Foto: Björn Grankvist

Kan träd bli hur gamla som helst eller ramlar de ihop till sist?

Hur gamla träden blir varierar mellan trädslag, trädens vitalitet, klimatfaktorer m.m. Gran är det vanligaste trädslaget i våra trakter. Rotsystemet är väldigt ytligt och granen angrips ofta av rotröta. De äldsta kända granarna har varit omkring 500 år och häromåret identifierades ännu äldre granar i fjällmiljö. Där hittades trädindivider som om och om föryngrat sig genom att nedtryckta grenar slagit rot.

Skogsbruk innebär att träden skördas mycket tidigare. När tillväxten inte längre förräntar investeringarna är den ekonomiska avverkningstidpunkten. På bördiga marker i södra Sverige är träden mogna i 70-årsåldern och på magra marker i Norrland inte förrän träden passerat långt över 100 år.

Tallar blir äldre än granar. I Dalarna avverkades 1912 en tall som var 654 år! I skogsbruket är tallen avverkningsmogen när den är 100-150 år, men eftersom de skogar som avverkas idag ofta inte är likåldriga är åldersvariationen i ett avverkningsbestånd stor. Beroende på skogens historik kan det skilja mycket i ålder mellan olika träd i samma bestånd. Ett antal riktigt gamla träd väljs ofta ut som miljöträd och lämnas kvar vid avverkning.

Björkar blir sällan över 100 år på bördigare marker, men kan i fjällen bli uppåt 200 år. I skogsbruket avverkas björk ofta i 60-årsåldern. För asp och al gäller ungefär samma livslängder. Föryngring med rot- och stubbskott innebär att genetiska individer kan uppnå hög ålder. Detsamma gäller sälg, där roten kan bli väldigt gammal.

Antalsmässigt dör de flesta träden av självgallring i unga år, dvs. brist på ljus, vatten och näring orsakad av konkurrens i beståndet. Gamla träd som dör en naturlig död angrips ofta av någon svamp, t.ex. klibbticka. Den naturliga nedbrytningsprocessen börjar och sedan blåser trädet ofta av. Rötsvampar angriper och dödar träd i alla åldrar, men det är den grova för-rötade veden som har riktigt höga miljövärden, ofta som värdsubstrat för rödlistade arter. Klimatet och vedens hårdhet påverkar nedbrytningstiden, och tallen har längst nedbrytningstid i de norrländska skogarna. Det kan handla om flera hundra års tid i kärva klimatlägen.

Ann-Sofie Ingman

 

blog comments powered by Disqus
 

Artiklar publiceras även i RSS-form. Du kan prenumerera på innehållet om du har en RSS läsare eller en webläsare som stöder RSS.

Prenumerera (RSS)

Du kan läsa mer om hur prenumeration med RSS fungerar och se fler typer av innehåll publicerade i RSS läs mer på sidan Prenumerera.

Läs mer om att prenumerera