Nyheter

Skriv ut   Dela: Facebook   Twitter

den 28 september 2011

Länet har en stolt lintradition

Linkulturen har långa och stolta anor i länet. Hemslöjdskonsulent Ulrika Bos Kerttu har följt hur traditionen utvecklats de senaste tjugo åren.

Ulrika B-K
Ulrika Bos Kerttu vid spinnrocken med ett av sina härvor av lin.

- När jag började arbeta i Västernorrland var det naturligt för mig att arbeta vidare med linet. Vi arrangerade Rockstugor på många hembygdsgårdar, förklarar hon.

Ulrika Bos Kerttu berättar att det finns två linföreningar i länet, en i Medelpad och en i Ångermanland. Tillsammans med dem drev hon de så kallade Rockstugorna. Det lite fyndiga namnet är kopplat till spinnrockarna.

Enligt uppteckningar efter Levi Johansson arrangerade man på 1800-talet rockstugor här i länet. På kvällarna samlades flickorna och spann lin eller ull. Ibland spann de ikapp. Det hände att pojkarna efter sitt dagsverke tittade in och då tog de sig en sväng om med flickorna. Förtäringen man medförde till rockstugorna var ofta rågbröd och mjölk, ibland blev man bjuden på något av gårdsfolket.

Men spinnrockarna är inte det enda redskapet som krävs för att tillverka lin av de spröda stråna. Processen går i flera steg innan det blivit tid att spinna den fina tråden. Det ryckta och rötade linet ska bråkas, skäktas, häcklas, och så borstas med den speciella linborsten.

- Många barn var väldigt duktiga. De tyckte nog att det var roligt med de olika momenten.

Under lång tid var kunskapen kring linhantering och vävning av linne ett viktigt inslag i hushållningen, men också ekonomin i Västernorrland. Så småningom konkurerades materialet ut av billig och industritillverat bomullstyg.

Ulrika Bos Kerttu minns att linhanteringen levde en mer undanskymd tillvaro även i utbildningssammanhang, som vid Handarbetets Vänners Vävskola.

- Vi fick lära oss att bereda lin, men det handlade framför allt om ullspinning.

I början av 1990-talet engagerade sig hemslöjdsrörelsen i att blåsa liv i denna viktiga del av landets textila arv. Det gjorde de bland annat genom en spånadstävling på Skansen. Den föregicks av länsfinaler där vinnaren gick vidare till riksfinalen i Stockholm. Och där medverkade representanter från Västernorrland.

Till utbildningsinsatserna hörde även utställningar, men också uppmärksammade projekt med formgivare som Brita Wassdahl och Vanja Djanaieff. I samma anda drog LRF igång en försöksodling av lin. En gård i varje kommun deltog.

- Skörden blev dålig, mycket beroende på den regniga sommaren minns Ulrika Bos Kerttu och påminner om att prover från den tiden finns kvar på Textilarkivet i Sollefteå.

När projektet skulle summeras var den samlade bedömningen att odlingen varit för riskfylld. Någon fortsättning blev det aldrig. Dessutom hade produktionen tagit fart i länder i östra Europa, som Estland och Vitryssland.

- Deras klimat var nog mer lämpad för odling och vi kunde inte konkurrera prismässigt heller, förklarar Ulrika Bos Kerttu.

För egen del har hemslöjdskonsulenten för det textila området i Västernorrland fortsatt sitt engagemang genom att ta fram en rad nya produkter. Det har bland annat inneburit att det numera finns handukar i linne producerade av Klässbols linneväveri. De bär mönster inspirerat av Märta Stina Abrahamsdotter, en annan betydelsefull person i länets textila historia.

Utställningen "16 skaft och 21 drag" producerades för att inspireras av det gamla till att väva nytt. Ett projekt med konstnären Kerstin Lindström bar frukt i linne till både gardin och duk.

Idag används nog materialet framförallt i kläder, menar Ulrika Bos Kerttu. Numera är människor inte lika känsliga som tidigare för att linne skrynklar och ser mer på fördelarna. Linne är ett svalt och skönt material att klä sig i när det är varmt. Däremot förefaller steget till att hantera linnedukar ha blivit längre. Den tid det kräver att förvalta dukarna vill inte många ta sig.

Själv klär sig Ulrika Bos Kerttu gärna i linnebyxor och skjortor under sommaren. Och handspunnet lingarn har hon producerat och samlat på i många år. Kanske ska det bli en klänning av det så småningom, eller så blir det bara en skjorta säger hon till sist och skrattar.

Text: Ann-Sofie Ingman
Foto: Björn Grankvist

Ny utställning om linet i länet
På lördag 1 oktober kl. 13 öppnar Marianne Hedman en ny del utställningen Tusen trådar.Tusen år på Textilarkivet i Sollefteå som handlar om linet i länet. 

Pil Till Textilarkivets webbplats

 

blog comments powered by Disqus
 

Artiklar publiceras även i RSS-form. Du kan prenumerera på innehållet om du har en RSS läsare eller en webläsare som stöder RSS.

Prenumerera (RSS)

Du kan läsa mer om hur prenumeration med RSS fungerar och se fler typer av innehåll publicerade i RSS läs mer på sidan Prenumerera.

Läs mer om att prenumerera