Nyheter

Skriv ut   Dela: Facebook   Twitter

den 17 augusti 2010

Nyfiken på kulturhistoria

Hon är något av en tusenkonstnär, Margareta Grafström i Härnösand. I närmare sextio år har hon outtröttligt forskat, skrivit, ritat och berättat om livet i bygden. På Murberget har hon varit engagerad på olika sätt genom åren, nu senast med en föreläsningsserie i Rådhuset.

- Det är så fascinerande. Jag kan nästan inte sluta, förklarar hon och bläddrar i en av alla de skrifter hon gjort genom åren och som många intresserat sig för.
Hon kan själv se en förklaring till intresset i hennes sätt att rita och berätta:
- Jag är ingen professor utan skriver alldagligt och berättar om historier som jag hört eller läst om.

Bild på Margareta Grafström
Margareta Grafström under Wendelas kalas på Murberget

Margareta Grafström har många strängar på sin lyra och spelar på dem alla, men kanske inte samtidigt och hela tiden.
- Jag är periodare, säger hon och skrattar när vi går en tur genom lägenheten där spåren av hennes kreativitet ger sig tillkänna i snart sagt varje vrå.

För dagen är hon klädd i egenhändigt tillverkad jacka i tyg av garn som hon spunnit och sedan vävt. Kjolen har hon sytt av gamla jeans. Arbete med textil, keramik och inte minst bandvävning har det också blivit tid till.

Det stora intresset förefaller trots allt att vara den lokala historien och aktiviteter som hör samman med livet på landet. Grunden lades redan under barndomen i Kiruna. Pappa prästen tog henne gärna med på sina besök hos församlingsmedlemmar. Där lärde hon sig tidigt att uppskatta samvaron med människor och inte minst att höra dem berätta.

Margareta Grafström kom till Härnösand för att studera vid seminariet. Hon arbetade sedan som lärare tio år innan hemmet i Hälletorp med maken Stig och de fyra barnen blev en heltidssyssla. När småbarnsåren var över började hon att släktforska. En tredagars kurs på länsmuseet 1968 blev början till en resa genom historien. Och den pågår ännu. Eller som hon själv uttrycker det:
- Jag blev smittad av virus genealogica, obotligt. En kul bacill!

En milstolpe passerades också när hon ett år senare genom noggrann läsning av ett herdaminne lyckades spåra gästgivaren Christoffer Hansson Bures räkenskapsbok.
- Den gången blev jag lite berömd, berättar Margareta Grafström och visar på den lilla noten med hänvisning till räkenskapsboken som hon uppmärksammat.

Landsarkivets dåvarande chef blev förtjust och lånade in boken. Upptäckten betydde mycket för kunskapen om livet i trakten under 1600-talet.
- Den kom en dag och jag fick nästan stora skälvan. Christoffer Hansson hade inte bara fört noteringar om ekonomi. I boken står det också mycket att läsa om olika händelser i livet.

För Margareta Grafström ledde upptäckten till spännande forskning. Den banade också väg för ett nytt intresse, att tyda gamla handskrifter. Hon hittade själv en metod för att koda av de många gånger tämligen obegripliga ordbilderna.
- Bästa sättet att lära sig är att skriva ner ord för ord, berättar hon och ger besked om vad som varit svårast:
- 1700-talet är nog allra svårast.

Forskningen som resulterat i en rad publikationer är en sida av engagemanget. De pedagogiska insatserna en annan. Otaliga är de kurser och studiecirklar hon hållit genom åren och på en rad platser i landet. Projekt i olika skolor har avlöst varandra, liksom arrangemang kring förmedling av gamla seder och bruk.

- Under många år jobbade vi i Säbrå hembygdsförening, både ung och gammal, på Murberget. Vi visade gamla hantverkstekniker, som hur man gör en höräfsa till exempel. Vi bakade barkbröd och kärnades smör mm.

- Vi bearbetade lin och ull. Våra äldre tyckte om att visa sina kunskaper och berätta för besökare. Det blev mycket uppskattat. Under femton år ungefär höll vi den traditionen levande tillsammans mer personal på Murberget.

I sommar har Margareta Grafström återvänt till Murberget. Den här gången med en föreläsningsserie om kända profiler i Härnösand. Inom kort väntar ett uppdrag för IOGT. Då ska hon berätta om arbetslivet på Hernö bryggeri. Berättelser insamlade under en dokumentation med gamla bryggeriarbetare och en hel del arkivforskning.

Text: Ann-Sofie Ingman
Foto: Björn Grankvist

 

blog comments powered by Disqus
 

Artiklar publiceras även i RSS-form. Du kan prenumerera på innehållet om du har en RSS läsare eller en webläsare som stöder RSS.

Prenumerera (RSS)

Du kan läsa mer om hur prenumeration med RSS fungerar och se fler typer av innehåll publicerade i RSS läs mer på sidan Prenumerera.

Läs mer om att prenumerera