Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-A1209

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Fan som jätare

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Förmånstagare Daniel Persson  År: 1917

Socken/stad: Vilhelmina  By/kvarter: Saxnäs

I byn Lubbträsk var det en vår en bonde, som inte lyckats få tag på någon jätare. Så sa han en dag i förargelsen: "Om jag hade kunnat få tag på liten jävel, som hade jätá åt mej i sommar!"
Samma dag kom där en liten trasig pojkparvel och frågade, om de behövde en jätare. Han ville gärna ha en sådan plats.
De blev naturligtvis mycket glada och tog pojken. Denne var bra jätare, men det var något hos honom, som var besynnerligt. Tog de en "gussorsbok" (gudsords- bok) och läste, så satt han bara och hånskrattade, och det var inte lönt få honom till att ligga inne, utan han redde till en bädd åt sig i ladan.

En kväll, sedan han somnat, hade pigan ett ärende till ladan, och då fick hon se något underligt. Jätaren hade klor på fötterna och hornnabbar på knäna och i pannan. Detta talade hon om för husbondfolket. Dessa sände genast bud till prästen, och det var nog Ferdinand Sandelin, om jag inte minnes fel. Densamma dagen, då prästen skulle komma, sade jätaren: "Idag kommer här otrevligt främmande".

Då jätaren kom hem på kvällen, var prästen där. Denne befallde honom följa med in i kammaren. Han rörde sig inte ur fläcken och inte svarade han någonting utan bara "kûra" lite. ("kûr": ett svagt läte, som korna ha.) Prästen måste säga till tre gånger, men då fick han lov lyda och gå in till prästen.

Om en stund öppnade denne kammardörren och sade till gårdsfolket att komma in, så skulle de få se, vem de haft till jätare. Där stod nu mitt på golvet själva den onde. Prästen hade tvingat honom att antaga sin rätta skepnad. Det var blybågar i fönstret.
Nu tog prästen en syl och borrade ett litet hål i fönsterblyet och så sade han till den onde att ge sig iväg ut genom detta hål. Han ville inte utan bad att få gå genom dörren, men prästen var obeveklig.
Genom det lilla hålet skulle han fara, och inte skulle han få lov lämna efter sig någon farlig lukt. Den onde måste göra sig så liten, att han slapp igenom hålet, men det blev en stark lukt av bränt svavel efter honom.


Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:V_1916-1917. Uppteckningsnr: 1209


Denna uppteckning tillhör kategorierna:
Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


MANSPORTRÄTT

AFFÄRSINTERIÖR

SJÖ LANDSBYGD

Snusdosa

Spjut

Dockdans