Föremål

        

Inventarienummer: D3   Sakord: SKULPTUR , Madonna, SAEDES SAPIENTIA

Material: EK
Teknik: SKUTERPLUGATMÅLAT
Stil: ROMANSK
Funktion: DYRKAN OCH ÅMINNELSE
Tid: 1150-1200

Deposition från: SÅNGA K:A 

"Madonnan. Träskulptur. Sitter i frontal ställning på stol med knoppar å stöden. På huvudet krona, över axlarna en mantel. Å dräkten färgrester i rött med svarta rosettornament. Dräktens kantbård uppdragen över vänstra vristen. Bilden och stolen äro till höger något skadade av eld. Madonnans händer samt barnet borta. H.83 cm. 1200-talet. Dep. fr. Sånga kyrka 1912." (ur lappkatalogen)

"Madonna, 1200-talets början, sittande i romansk stol. Ett tapphål är enda spåret af det förlorade barnet. Åtskilliga delar af madonnan och stolen förlorade. Bilden är på vänstra sidan brandskadad. Mycket svaga spår af kredering och målning: rödt och guld. H. 80 cm. Kulturhistoriska Museet, Hernösand. Dep. från Sånga, Ångermanland." (ur utställningskatalogen 1912)

Madonnan sitter på en stol och är vänd rakt fram. En lång klänning sveper i fallande veck om hennes mjuka kropp. Vecken korsas vid madonnans bröstparti och faller ner på sidorna av hennes ben. Klänningens nedre bård sveper om madonnans högra fot och upp över vänster smalben. Klänningen har långa nedhängande ärmar och är avrundad vid halsen med en bred krage som har ett halvrunt "bihang" på bröstet. Detta "bihang" är ett runt spänne vars övre del ligger under kragen. En lång mantel vilar på madonnans axlar och sveper om hennes kropp så att armarna är dolda under den. Madonnans hår ligger tätt intill huvudet bakom öronen och går ner till axlarna i tre lockar. Huvudet är krönt med en krona. Det ovala, något äggformade ansiktet är mycket expressivt trots att polykromin är helt borta. Men träskärningen i ansiktet visar på stora, öppna ögon, lång och smal näsa och små läppar med antydan till ett litet leende. Det finns också en liten grop i hakan. Ansiktet verkar lugnt och milt. Det ligger något flickaktigt i madonnans karaktär. Madonnan sitter i en tronstol med ett högt ryggstycke mellan två hörnstolpar. Hörnstolparna, som avslutas med en knopp, består av halvrunda knutar vid varje tvärslå.
Den stilistiska analysen visar på några karaktäristiska drag för madonnor och andra helgonbilder från 1100-talet. Den romanska skulpturen karaktäriseras bl a av sin frontala ställning, ganska stela kroppsform och klädseln är inspirerad av den klassicistiska dräkten. Framställningen av madonnorna från den romanska perioden varierar så pass mycket att man kan urskilja några stilar. Madonnan från Sånga kyrka skulle placeras i den av Aron Andersson kallade interskandinaviska typen. En madonna av denna typ har rund och fyllig kropp och är klädd i en klänning med lätt och fri veckuppsättning och med en nedre bård som alltid svänger upp från höger fot mot vänster smalben. Manteln hänger över axlarna och lägger sig mjukt över armarna. Det brukar inte finnas något bälte om midjan. Håruppsättningen brukar ligga nära huvudet och tre lockar vilar på madonnans axlar. Lockarna avslutas bollformigt. Öronen är synliga. Den interskandinaviska stilen har drag från Västtyskland och Englad. Denna sammanblandning är ett resultat av täta kontakter med dessa länder och kulturer under medeltiden. Tillverkningen skulle ha kunnat ske i Europa, enligt Aron Andersson. Men enligt en annan forskare, C.A.Nordman, kommer dessa madonnor från Sverige. Han skriver: "De flesta av dessa och de ännu yngre madonnorna av samma riktning äro utan tvivel svenska arbeten." Av samma åsikt som Nordman är Lennart Karlsson, specialist på romansk konst och medeltid.

Litteratur:
Andersson, Aron, Mariabilden i skulptur 1150-1450. Lund 1957.
Andersson, Aron, Medieval wooden sculpture in Sweden, volum II,Uppsala 1966.
Cornell, Henrik, Norrlands kyrkliga konst under medeltiden, Uppsala 1918.
Norberg, Rune, Bildkonsten i Norden del I, Nordisk medeltid,1974.
Nordman, C.A. Medeltida skulpturer i Finland, Helsingfors 1964.
Stenberg, Mårten, Enångers gamla kyrka, Hudiksvall 1929.
Tuulse, Armin, Romansk konst i Norden.
Tångeberg, Peter, Måleri på romanska träskulpturer, ur Den ljusa medeltiden, Uddevalla 1984.


TEKNISK BESKRIVNING
Baserad på okulär beskrivning. Pigmenten är identifierade genom jämförelse med uppstrykningar av kända pigment. Bindemedel är identifierade med löslighetstest. Träslagen är identifierade genom jämförelse med en provsamling kända träslag. LK2002.

Dimensioner:
Höjd: 82,5 cm
Bredd: 29 cm
Djup: 19 cm

Madonnaskulpturen är utformad som halvskulptur med plan baksida, huvudet är rundskulpterat. Skulpturen är skuren i lövträ och har en nischformad urholkning på baksidan. Urholkningen är djup nertill (djup: 13 cm och höjd: 31 cm) och en grund urholkning upptill (djup: 4,5 cm och höjd: 53 cm). Urholkningen har verktygsspår av ett eggverktyg kraftigt vinklat i 90 grader med en rundad spets och ett svagt böjt stämjärn (bredd: 2,5 cm). Överarmarnas utsidor och knänas främre del är separata delar. Delarna är fastsatta i skulpturen med två fyrkantiga dymlingar vardera. I madonnans knä finns ett borrat hål (diameter: 1,9 cm) där den saknade Kristusskulpturen har suttit. Underarmarna har borrade hål (diameter: 1,8 cm) där händerna som nu saknas varit anstyckade. I ett hål finns en avbruten tapp. Tronen består av snidade pinnar fastspikade i skulpturen med järnspik. Pinnarnas baksida är plan. Vanligtvis är tronens pinnar svarvade under den romanska perioden, att de är snidade tyder på en senare omarbetning. Tronens främre stolpar saknas liksom de tvärgående delarna på tronens vänstra sida. Tronens rygg utgörs av en 1 cm tjock björkbräda fastsatt i skulpturen med 7 st järnspik. Tre av kronans tinnar är utformade i skulpturen och två som nu saknas har varit utformade som separata delar limmade i urtag i kronan. På kronans ovansida finns ett borrat hål (diameter. 1,9 cm). Mellan tronen och skulpturen finns ett utfyllnadsmaterial troligen av sågspån och lim och delvis kascherd med linneväv i tuskaft.

Skulpturens framsida har varit grunderad med animaliskt lim och krita och bemålad. Av bemålningen finns idag endast fragment kvar. Madonnans tunika är målad i cinnober i limfärg och dekorerat med ett schablonerat mönster i svartoxiderad metallfolie (bladsilver eller zwischgold ). I vecket under armarna finns spår av kopparresinat på grundering över ett äldre måleri med rödorange bemålning på grundering. Polykromin är alltså delvis omarbetad. Madonnans krona är på ovansidan bemålad i rödorange, ton som blymönja. Tronen har fragment av svart och mörkröd bemålning på sidorna och krapp och blymönja på tronens rygg.

Den nuvarande fotplattan är sekundär. Madonnan har ursprungligen stått i ett skåp. Madonnan har en stor järnspik på baksidan som har använts för fastsättningen i skåpet.

Litteratur:
Tångenberg, Peter: Mittelalterliche Holtzskulpturen und Altarschreine in Sweden (Stockholm, 1986)


Skriv kommentar

Förnamn   Efternamn  
Gatuadress Ort
E-post Säkerhetsfråga (lös räknetalet) 2 + 7 =  
 
Skriv ut   Dela: Facebook Twitter




Upptäck mer


VINTERBILD FRILUFTSMUSEUM GÄSTGIVERI

STADSVY

JORDBRUKSREDSKAP PLOG

Vävprov

Skissblock

Stoppkloss