Föremål

              

Inventarienummer: D89   Sakord: ALTARSKÅP

Material: FURU, JÄRN
Teknik: SNICKRAT, SNIDAT, MÅLAT
Stil: GOTIK
Funktion: DYRKAN OCH ÅMINNELSE
Tid: 1450-1525

Givare: MULTRÅ K:A 

"Altarskåp. Träskulptur. I corpus´ fördjupade mittparti sitter Gud Fader på en bänk i guld och blått. Gyllene krona, dräkt i rödbrunt, gyllene mantel med blå innersida. Håller framför sig ett krucifix. Kristus med blodbestänkt kropp, grön törnekrona och gyllene ländkläde med blå innersida hänger på ett kors i mossgrönt med snedkanter i rödbrunt, vit gloria. Med fördjupade partier i blått. På vardera sidan en bedjande ängel. Upptill tre-bruten baldakin. Under skulpturgruppen trebrutet podium i två avsatser. I corpus´ sidopartier skulpturer över varandra, två å vardera sida: Till v. (uppifrån och nedåt) S.Olov, krona, gyllene dräkt och mantel, den senare med blå innersida, i högerhanden svärd, i vänsterhanden riksäpple; apostel med bok i vänsterhanden, gyllene dräkt och mantel, den senare med blå innersida. Till h. S. Erik, gyllene krona, rustning och mantel, den senare med blå innersida, i högerhanden svärdfäste, vänsterhanden borta. S.Barbara med torn i vänsterhanden, gyllene krona, rödbrun dräkt, gyllene mantel med blå innersida. Å dörrens innersidor målningar: till v. helig biskop i vit mitra med gula kanter, alba, stormönstrig veckad dräkt, rödbrun mantel med grön innersida, högerhanden hålles välsignande, i vänsterhanden kräkla; till h. S. Laurentius med halster i högerhanden, bok i vänstra, alba, stormönstrig, rödbrun veckad dräkt. Å corpus´ ryggstycke samt dörrarnas innersida stormönstrig botten i rött och vitt ( i corpus handmålning, å dörrarna schablonmålning). Å dörrarnas yttersidor sammanflätade växtmotiv i ljusgrönt och svart. Färgen väl bevarad med undantag för skulpturerna till v. i corpus samt Gud Faders huvud och bröst. Corpus´ h. 156 cm, br. 124 cm. Omkr. 1500. Från Multrå k:a Ångermanland." (ur lappkatalogen)

"Altarskåp. Omkr. 1500. I korpus´midt sitter Gud Fader på en tron hållande den korsfäste Kristus framför sig, s.k. Nådastol, flankerad af två änglar, hvilande på små moln. Till vänster står St. Olof och under honom en apostel, till höger ett krönt kvinnligt helgon och därunder den heliga Barbara. På dörrarna äro målningar: St. Laurentius med halstret samt en helig biskop. H. 141 cm. Korpus b. 123 cm. Kulturhistoriska Museet, Hernösand. Dep. från Multrå, Ångermanland." (ur utställningskatalogen 1912)

Altarskåpets corpus är dekorerat med ett klöverornament som sträcker sig över dess ramverk. Baldakinen över Gud Fadersgruppen är dekorerad med en ornamentsdetalj som påminner om ett lönnblad och som i den gotiska stilläran kallas "krabba". Över varje helgonfigur i nischerna hänger ett dekorativt cirkelbågsornamnet, som brukar kallas masverk, av senmedeltida flamländsk typ. Den enda skillnaden mellan dessa dekorationsstycken är att mönstret är större och uppochnedvänt vid övre nischerna i förhållande till de nedre.

När man betraktar altarskåpets komposition märker man den tydliga symmetrin, så karaktäristisk för nordtyska altarskåp från 1400-talet. Alla helgonfigurerna och ibland även deras attribut står i symmetrisk relation till varandra och till den centrala framställningen Nådastolen. Även i Corpus´mittfält är de identiska änglarna placerade symmetriskt på Gud Faders båda sidor.
Nådastolen är en symbolisk framställning av treenigheten där Gud Fader sitter i mitten och håller den korsfäste Kristus framför sig och den helige Ande i form av en duva sitter på korset eller på Gud Faders huvud eller axel. Duvan finns tyvärr inte kvar.
Litteratur:
Cornell Henrik, Norrlands kyrkliga konst under medeltiden, Uppsala 1918.
Cornell Henrik, Utställning af äldre kyrklig konst, Hernösand 1912, Sundsvall 1912.
Johansson Arthur, Kortfattad stillära, Stockholm 1977.
Sandblad Nils Gösta, Bildkonsten i Norden, Stockholm 1950.



**************************************************
TEKNISK BESKRIVNING
Baserad på okulär beskrivning. Pigmenten är identifierade genom jämförelse med uppstrykningar av kända pigment. Bindemedel är identifierade med löslighetstest. Träslagen är identifierade genom jämförelse med en provsamling kända träslag. LK 1998.

Beskrivning:
Altarskåpet består av corpus med fem halvskulpturer i nischer och två målade flygeldörrar. Corpus är uppbyggt av ett ramverk med ett djupare mittparti, som framställer nådastolen: Gud Fader sitter på en förgylld tron med den korsfäste Kristus framför sig. På varje sida av denna skulpturgrupp finns en mindre ängel på ett moln och över skulpturen hänger ett tredelad baldakin med kölbågar och krabbor. Nådastolen avslutas nertill av en sockel i två våningar. På varje sida av nådastolen finns två helgonskulpturer placerade ovanför varandra. Till vänster, sett framifrån, står S:t Olof ovanför Paulus, till höger står S:t Erik (kan vara Katarina, konstvetarna är oense) ovanför S:ta Barbara, skulpturerna står i nischer som avslutas upptill av ett masverk med fiskblåsmönster. Skulpturer och masverk domineras av förgyllning och blå bemålning. Corpus ryggstycke har ett schablonmålat mönster i rött på ljus botten. Corpus avslutas upptill av en genombruten krönlist med krabbor. Flygeldörrarnas insidor är målade och framställer en biskop till vänster och S:t Laurentius till höger, männen är avbildade i helfigur mot ett schablonmålat mönster i rött mot ljus botten. Flygeldörrarnas figurmåleri domineras av rött och grönt. Flygeldörrarnas utsidor har spår av målad växtdekor. Corpus baksida är intonad i rött.

Dimensioner:
Skåpets höjd: 155,5 cm (med krönlist)
Corpus höjd: 141 cm
bredd: 124 cm
djup: 27,5 cm
Vänster flygeldörr
höjd: 140 cm
bredd: 60,5 cm
Höger flygeldörr
höjd: 140 cm
bredd: 62 cm

Inventarienummer:
Altarskåpet har inventarienummer D 89 och M 256, gåva till museet 1881.

Teknisk beskrivning:
Altarskåpet är tillverkat i furu. Skulpturerna, krönlist, baldakin och masverk är skurna i lövträ. Corpus ramverk är tillverkat av 3,5 - 4 cm tjocka furubrädor och sammanfogade med en laxstjärtsformad sinka i hörnen. Den öppna sinkningen är säkrad med två vertikala dymlingar. Ramverkets framkant är profilerad, grunderad och bemålad med grönt och ett rött mönster mot ljus botten. På ramverkets framkant finns två järnhakar på varje sida för flygeldörrarnas upphängning. Ramverkets insida är målad direkt på trät, i cinnoberton på tre sidor och bottenbrädan i caput mortuumton. I nischen bakom baldakinen är ramverket dekorerat med tre blommor i svart och grönt mot en ljusröd botten. Dekorationen är utförd på en bräda anpassad till nischens form och fastsatt i ramverket. Ramverkets utsida är intonad i caput mortuumton direkt på trät.

Ryggstycket är utanpåliggande, fastsatt med dymlingar i ramverket och består av sex vertikala furubrädor 2,2-2,9 cm tjocka och två mindre horisontella furubrädor, som bildar utfyllnad mellan ramverket och ryggstyckets nisch. Ryggstyckets insida är grunderad och bemålad med ett schablonerat rött mönster mot ljus bakgrund. I grunderingen är glorior uppdragna med passare och målade i svart. Bakom skulpturerna är en kontur uppdragen i grunderingen för att markera skulpturens läge och begränsa det schablonerade mönstret, grunderingen är innanför denna markering uttunnad mot bart trä. Det parti som varit dolt av skulpturerna har en ytbehandling som gulnat betydligt, detta indikerar att grunden isolerats med olja innan bemålningen. Konturristningen i grunderingen bakom S:t Olof och Paulus tyder på att dessa skulpturer bytt plats. På ryggstycket bakom Gud Fader finns fragment av en förgylld gloria. Ryggstyckets baksida är intonad i caput mortuumton direkt på trät. På ryggstyckets baksida är en kraftig järnbygel monterad med sex genomgående järnspikar som är bockade på ryggstyckets framsida.

Corpus skulpturer domineras av nådastolen centralt placerad i ryggstyckets nisch. Gud Fader på en tron är skuren i lövträ i ett stycke, endast kronans tinnar och händerna är separata delar. Linneduk har limmats över ojämnheter vid kronan och underarmarna innan grundering. Hela skulpturen är grunderad och polykromin domineras av polerat bladguld på orange bolus och blått (azurit på svart undermålning) i mantelns veck. Delar av klädedräkten är målad i rött (krapp på silverfolie) och skulpturens underdel är målad i grönt (troligen kopparresinat). Tronens utsidor har ett schablonmålat mönster i rött mot ljus botten. Gud Fader håller i Kristus på korset som består av tre delar; korset, glorian och kristusskulpturen. Gloria och kristusskulptur är skurna i lövträ och korset är tillverkat i furu. Korset är målat i grönt och rött direkt på trät. Glorian är grunderad, förgylld och med blå bemålning. Nådastolens sockel är tillverkad av furubrädor i två våningar. Det övre planet har mörkröd bemålning (caput mortuum) direkt på trät och de vertikala brädorna är grunderade och målade i grönt med ett svart schablonerat blommönster med förgyllda repstavar i hörnen. Den undre delen av sockeln är grunderad och målad i mörkrött (caput mortuum) på ovansidan och med ett rött växtmönster mot ljus botten på de vertikala brädorna och med förgyllda repstavar i hörnen. Sockeln är fixerad med tre smidda järnspikar. Bredvid Gud fadersskulpturen är två små skulpturer, utformade som bedjande änglar på moln, fastsatta i ryggstycket. Skulpturerna är massivt skurna i lövträ, vingarna är skurna i ek och limmade till skulpturerna. Änglarna är grunderade, polimentförgyllda på orange bolus och bemålade.

Baldakinen ovanför nådastolen är tredelad och skuren i lövträ, grunderad, förgylld med zwischgold och målad i vitt, rött och blått. Baldakinen är fixerad i ryggstycket med två smidda järnspikar och i den dekorerade brädan i nischen med dymlingar.
Helgonskulpturerna är skurna i lövträ i ett stycke med en grund urholkning på baksidan. Händer, attribut och detaljer på kronorna är separata delar. Skulpturerna är fastsatta i ryggstycket med dymlingar. Skulpturerna är grunderade och polykromin domineras av polimentförgyllning på orange bolus och blått (azurit på svart undermålning) i mantlarnas veck. Skulpturernas marksocklar är målade i grönt (troligen kopparresinat). Skulpturernas hår är målade i brunt på blymönja. Över respektive helgonskulptur finns ett masverk skuret i lövträ, grunderat och förgyllt och med blå bemålning. Helgonskulpturernas nischer avgränsas inåt skåpet med en förgylld repstav.

Flygeldörrarna är tillverkade av två breda furubräder (1,4-1,9 mm tjocka) limmade kant i kant och fastsatt med dymlingar i avfasade, horisontella lister, en i överkant och en i underkant. Insidan är grunderad och målad med en svart kant, helgonens klädedräkt domineras av röd bemålning med ett schablonmålat mönster i ockra och grönt respektive blågrönt i mantelns veck. Alban är vit med blå skuggor och karnationen är ljus. Glorian är uppdragen med passare i grunderingen och målad i svart, rött och grönt. Bakgrunden har ett schablonmålat rött mönster mot ljus botten. Marken är målad i grönt. Flygeldörrarnas utsidor är målade direkt på trät, endast ojämnheter som kvistar är grunderade. En ram i caput mortuum är målad runt en slingrande växtdekor i svart och blågrått. Flygeldörrarnas gångjärn utgörs av järnöglor inslagna i dörrarnas kant och hängda på hakarna i ramverket.

Krönlisten är skuren i lövträ, grunderad och domineras av förgyllning i zwischgold och röd bemålning. Krönlisten är fastsatt i ramverket med dymlingar.

Saknade delar:
Mindre delar av altarskåpets krönlist, baldakin och masverk saknas. På nådastolen saknas tinnar på Gud Faders krona och mindre delar av högerhandens fingrar. På korsets ovansida finns en avbruten dymling som möjligen kan vara fastsättning för en duva som har symboliserat Den Helige Ande. På S:t Olofskulpturen saknas tinnar på kronan och attribut i höger hand. Den manliga helgonskulpturen saknar attribut, S:t Erikskulpturen saknar vänster underarm och delar av kronans tinnar och S:ta Barbara saknar delar av kronans tinnar.

Tidigare åtgärder:
Antikvariska-topografiska arkivet har inga uppgifter om konserveringsåtgärder på altarskåpet. I Länsmuseets arkiv finns ett kostnadsförslag från Sven Dalén, Stockholm från 1963-11-21 på konservering och neutral retusch av altarskåpet, men inga uppgifter om material eller metoder.

En stor spricka mellan två brädor i ryggstycket är igensatt med furu. Kristusskulpturens högerhand, detaljer på krönlist, masverk och baldakin är fastsatt med rostiga spikar.

Altarskåpet är retuscherat i limfärg dels på grundering med originalfärg, dels direkt på trät. De största retuscherna är gjorda på det schablonmålade mönstret på ryggstyckets insida och på mindre partier som baldakinens lister och kölbågar, ramverkets gröna framkant, den blå färgen i vecken på skulpturernas mantlar och krönlistens röda bemålning.

Observationer:
Altarskåpet från Multrå har många tekniska likheter med altarskåpet från Edsele. Skåpen har ryggstyckets brädor fastsatta med dymlingar i ramverket och ligger alltså inte i fals som är vanligt vid denna tid. Måleriets uppbyggnad följer samma mall och det schablonerade mönstret på ryggstyckets insida är identiskt.

Källa:
Konserveringsrapport 1998-01-26, diarienummer 504-97.