Föremål

      

Inventarienummer: M13503   Sakord: Flugfångare

Material: Glas

Förutvarande ägare: Märta Karlsson Sollefteå Överlännäs Holm 
Givare: FRU IRMA BOLIN Härnösand Härnösand INSTITUTSGATAN 29 
Brukare - Brukningsort: Sollefteå ÖVERLÄNNÄS HOLM 

Flugfångare, av ofärgat glas. Består av en rund behållare som smalnar av starkt uppåt. Står på tre små fötter av glas. Botten är försedd med ett större hål, vars kant är dragen inåt och något upprullad. En smal hals med en vulst samt propp av glas. Botten 13 cm i diameter, hålet 6 cm i diameter, höjd 15 cm. Har tillhört Märta Karlsson, (1865-1954), änka efter August Karlsson, (1844-1910), rättare på holm. Gåva av fru Irma Bolin, Institutsgatan 29, Härnösand. VA-artikel om föremålet medföljer i lappkatalogen.

Utdrag ur VA-artikel.
Glasgåtan snabbt löst - en flugfångare

Den där glaskupan är en flugfångare.
Vår lilla maning om hjälp för identifiera det underliga glasföremålet i torsdagens tidning gav snabbt och säkert resultat. Det användes fram till en bit på detta århundrade för att fånga flugor, och även andra insekter. De lockades in i glaskupan med socker, flög sedan uppåt och kom aldrig ut.
Alla hjälpsamma läsare som ringde - och de var så många att VA:s växel nästan fick ordna telefonkö på morgonen - var överens om att glaskupan använts som flugfångare, även om metoden för gillrandet av fällan varierade.
Jonas Eriksson, Strinne, Bjärtrå och Hjalmar Vänglund i Kragom, Älandsbro, berättar att man lade något sött, socker eller sirap, på ett fat eller tidning under glasbehållaren för att locka flugorna. När de väl tillfredsställt sin aptit och flög därifrån hamnade de inne i kupan, vars nedre kant var fylld med vatten där insekterna till slut blev kvar.
- Den här flugfångaren fanns i nästan varje hem så sent som i början på 1900-talet, berättar Vänglund. Jag har själv ett exemplar och det är troligen från mitten av 1800-talet.
Helga Söderholm i Älandsbro berättar att man brukar locka flugorna med sockervatten under den här fångaren men tror inte att den alltid var vattenfylld. Flugorna dog ändå, när de inte kom ut.
En litet mer raffinerad variant av fångstmetoden ger f.d. speditören Erik Edblad på Härnögården. Hans morfar hade f.ö. glas- och porslingsaffär i Sundsvall och sålde den här varan i slutet av 1890-talet.
- Under fångaren lade man en sockerbit doppad i punsch, som har en särskilt tilldragande lukt för insekterna. Ringen i kupan fylldes med vatten tillsatt med litet sprit eller konjak så att ångorna drog lukten uppåt.
- Insekterna blev berusade av ångorna också, och fångaren hade en oanad effekt, berättar han. På ett par dagar brukade den vara full, inte bara av flugor utan också getingar. Den här flugfångaren sågs i de allra enklaste allmogehem både på landet och i stan. Flugpapperet hade då inte kommit, och den här var till stor nytta.
Från Algot Lönngren i Enköping nåddes vår sollefteåredaktion av den kompletterande uppgiften, att den här typen av flugfångare skulle ha förbjudits vid seklets slut eftersom den "innebar djurplågeri". Fångaren började för övrigt tillverkas tidigt på 1800-talet uppger han.
VA - och Hjördis Hägglund som hittade föremålet - tackar hjärtligt för läsarnas hjälp med att lösa "gåtan".

Att kunskapen om gamla ting är stor bland VA:s läsekrets visar den stora mängden telefonsamtal, inte bara till TG-red utan också till lokalredationerna. Enligt Ingenjör Ragnar Söderberg, som var förste man till örnsköldsviksredaktionen, kallades för övrigt den här tingesten flugkvarn, troligen mer för utseendet än för funktionen.

(Ur lappkatalogen).


Skriv kommentar

Förnamn   Efternamn  
Gatuadress Ort
E-post Säkerhetsfråga (lös räknetalet) 5 + 2 =  
 
Skriv ut   Dela: Facebook Twitter




Upptäck mer


KYRKA

SKÅDESPELARE TEATERFÖRESTÄLLNING MAN

DOMKYRKA

Gevär

Skolplansch

Glasögon