Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M2606

Titel: " Hästvale " i Västergensjö.

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Hemmansägare P.B Lundberg År: 1917

Socken/stad: Anundsjö By/kvarter: Västergensjö

I Västergensjö bykista har jag funnit följanden handling:

" Som hon samtelige wäst Gänsjö byamän har träffat, fiol-yande för ening, rörande om någon olijeka skole inträffa med våra hästar, är så lijdande.

1. När någon mister sin häst han skall ut bekommma, 50 rfB banfo af de öfri grannarna, men huden och de öfriga som kan gannas till någon för del af den med strukna häst skall till höra byn genmesam.

2. Om någon kiöper sådan häst som är mager och ser vilkorligt ut om han är frisk, heller någon som är besmittat med gvarken, heller, E=hvad sjuk dom som hällst det vara må, heller någon som för ut är kiänt för hursa sjuker af hvad sjukdom det hursa må, så skall den som har ju kjäft en sådan häst til kalla sig. Inom tre dyng tväne grannar och bese honom om han kan intagas i valet, med de öfriga hästarna. Men om han icke inom tre dyng til kallar sig två grannar och hästen skulle mistas, och det kan bevisas at hästen varit sjuk förut får ägaren ynger än sätning af byamännen.

3. Han några två hästar så skall den som han längre haft hvara i vallet.

4. Slipper någon hästen på bete utom byn får han våga själ, men om han tar en annan i stället under den tiden han har honom borta som icke gör något hinder och är frisk han vågas til des han tar i gän den andra.

5. Om någon träffar för en sådan häst som är ofredsam och byemännen wil at han skal bort skaffa honom så skal uli samtelige byemän wåga honom lika som de äfriga häster.

6. Denna för ening bör tas den första, mag, 1843 och skal fort fara till den första, mag, 1844.

Denna for ening förklare vi ao alla niödde som bestyrkes med vårå namn och bomärke.

Genom påskrift är denna överenskommelse förnerad år efter år t.om. 1876, men tid efter annan är det i förnyelsemeningen inryckt tillägg: + 1855 (?): Om en häst blir sjuk, skall ägaren huva rätt lämna den till grannarna och erhålla ersättning som för död häst.

1851: Ersättningsbeloppet ändras till 50 riksd. Banes. Det var då man sträk ut " Rex Gäls" i överenskommelsen och skrev " Banes" ovanför.

1855: Om någon är utan häst vid det tillfälle då en häst förolyckas skall han ändaek betala lika med de andra.

+: Sven Svensson får tillåtelse ingå i " vole" med två hästar med förbehåll, att han, vid olycksfall för annan hästägare, betalar dubbelt.

1857: Bestämmes det att den, som har två hästar också skall ingå i " vale" med dem bägge både i fråga om skyldigheter och rättigheter.

+ 1860: Om någon köper en häst, som kostar under 75 rikstal. # skall skall han kalla till sig alla grannar ". (Man underförstår att dessa skulle få komma med i "vale" e3ller ej).

1862: Upprepas och undertecknas av byamännen bestämmelsen från 1857.

1865: " Förgående kvatt rakt skall ändras att i stället för de äfriga grannarna skall betala femtigo riksdaller baneo så skall de öfriga hästarna betala som är i vallet".

År 1877 omskrevs den gamla överenskommelsen helt och hållet och insyentes i denna en del av de bestämmelser, som under mellanliggande år blivit tillagda. X) Ersättningsbeloppet höjdes till 150 kr för varje häst. 1879 har man försökt sig på att å somrna handling skriva ett tillägg av innebörd, att olika värden skulle åsättas olika häster, men det hur uppenbarligen inte lyckats grannarna att ena sig om detta, och så har man korsat över både tillägget huvudskriftens namnunderskrifter. Sedan omkring år 1890 står samtliha inskrivna i " sockenvale ", som är en härförsäkringsförening efter modernt mönster.

Xx) De punkter, som i det föregående är utmärkta med +, ingår ej i det nya avtalet.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:VIII_1917. Uppteckningsnr: 2606

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Människan

Samhälleliga förhållanden såsom t.ex. bystyre

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer