Folkminnen

Uppteckning nummer NM-HEU52550_16

Titel: Julbaket.

Upptecknare: Arvid Edblad
Meddelare: År: 1962

Socken/stad: Alnö

Först bakades hårt bröd av sammalet rågmjöl. De utkavlades med handhavel, denna rullades med handen. De uttogos i regel utan mått men skulle dock vara runda. Hålet i mitten för hängningen på spett uttogs däremot med mått.

Till jul bakades det ett mindre parti grant bröd, stålsikt. Detta hade hålet i övre ändan av kakan medan det grova brödet hade hålet i mitten. Allt bröd som skulle hängas på spett hade det gemensamma namnet: hålkakebröd. Båda sorterna pickades med en brödnagg. Siktebrödet var tunnare än det sammalda. Det sistnämnda var försvarligt tjockt. Olyckades det sig då så att de blev henut och fick en degrand behövdes det ordentliga tänder för att rå på det. Under nödåret 1867 berättar min mor att då försökte dem baka grovbröd av korn men det blev henigt.

Under samma tid köptes ryssmjöl. Det kom i bastmattor och sådan motsvarande mjölkvantiteten efter en tunna råg, kostade summan av 33 kronor.

Detta mjöl hade ofta mögelbutar. På de flesta ställen hade man ej råd att ge dem till svinen utan de sönderhackades och ingingo i baket. Förresten fick man ej rata en brödbit emedan den var möglig. Det blev man stark av, och kunde bonden ej mera historia så visste han, att Karl den 12:te åt upp en möglig brödbit sägande: Den duger i alla faa te äta.

De grova hårda brödet ansågs som mest kraftigivande av allt och det skulle alltid vara huvuddelen av födan. "Ät bröd, så blir du stark", sade bonden åt sönerna. Och till döttrarna sade han: "Ät bröd så blir du vacker.

Sovlet skulle för öfrigt alltid vara den mindre delen av födan. Det ansågs ej ha någon särskild kraft utan därmed avsågs blott att narra ner födan, göra den lättätande.

Till jul bakades även vörtebröd, rågbullar och limpor. Vörten skulle tagas innan drickat gav sej i jäst. I detsamma användes ej någon krydda endast lite sirap. Det sista i julbaket var surlimpan. Degen stod 3 - 4 dagar på ett å två stolar placerat tråg i värmen vid spisen i stugan. Ibland blev degen så sur att den pöste. Då stöttes den ned i tråget med en sked, så att den gick över trågets bräddar. Den kunde ibland bli så sur att det puttrade i tråget.

Denna deg kryddades vid utbakning med senap och pomeransskal. Surlimpan var större än vört-bröden. Surslimporna skulle stå i bakugnen en natt för att bli genombakade. Då de voro genomgräddade, smörjades genom med en blandning av drecka och sirap, så att skorpan skulle hålla sig mjuk. Dem bakade ett stort parti surlimpor, att det skulle räcka till våren. För att hålla sig mjuka så länge lades de in i en ärt- eller rågbinge.

Juloxar bakades av vörtbrödsdegen. På en av en avlång, mindre bulle lades fyra mindre bullar vilka bildade oxens ben. När Juloxen var gräddad vänd den upp och ned och kunde sålunda stå på benen. De fyra bullarna kunde även läggas på sidan eller i båda ändarna. I sistnämnda fallet kallades brödet också, ja mest, julkuse. - - -

- - Julbockar bakades av pepparkaksdeg med en korint till öga. Ursprungligen skuros de ut men efter hand kom man så långt att de formades av mässing.

Nordiska museet. Frågelista. NM. 15. Från Lucia till 20-dag Knut.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: EU52550

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Högtider

Kyrkliga

Julhelgen

Julbordet och julbröd

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer