Folkminnen

Uppteckning nummer NM-HEU52550_26

Titel: Julbaket.

Upptecknare: Arvid Edblad
Meddelare: År: 1962

Socken/stad: Alnö By/kvarter: Alnö

Först bakades hårt bröd av sammalet rågmjöl. De utkavlades med handkavel, denna rullades med handen. De uttogs i regel utan mått men skulle dock vara runda. Hålet i mitten för hängningen på spett uttogs däremot med mått.

Till jul bakades det ett mindre parti grovt bröd stålsikt. Detta hade hålet i övre ändan av kakan medan det grova brödet hade hålet i mitten. Allt bröd som skulle hängas på spett hade det gemensamma namnet hålkakebröd. Båda sorterna pikades med en brödnagg. Siktebrödet var tunnare än det sammalda. Det sistnämnda var försvarligt tjockt. Olyckades det sig då så att det blev henut och fick en degrand behövdes det ordentliga tänder för att rå på det.

Under nödåret året 1867 berättar min mor att dem försökte dem baka grov bröd av korn men det blev henigt. Under samma nödtid köptes ryssmjöl. Det kom i bastmattor och en sådan motsvarande mjölkvantiteten efter en tunna råg kostade summan av 33 kr. Detta mjöl hade ofta mögelbultar. På de flesta ställen hade man ej råd att je dem till svinen utan de sönderhackades och ingingos i baket. Förresten fick man ej rata en brödbit emedan den var möglig. Det blev man stark av och kunde bonden ej mera historia så visste han att Karl den 12:te åt upp en möglig brödbit sägande: Den duger i alla fall te äta. Det grova hårda brödet ansågs som mest kraftgivande av allt och det skulle alltid vara huvuddelen av födan. Ät bröd så blir du stark sade bonden åt sönerna. Och till döttrarna sade han. Ät bröd blir du vacker. Sovlet skulle för övrigt alltid vara den mindre delen av födan. Det ansågs ej ha någon särskild kraft utan därmed avsågs blott att narra ner födan göra den lättätande.

Till jul bakades även vörtebröd rågbullar och limpor, vörten skulle tagas innan drickat gav sej i jäst, i detsamma användes ej någon krydda endast lite sirap. Det sista i julbaket var surlimpan. Degen stod 3 - 4 dagar på ett å två stolar plaserat tråg i värmen vid spiseln i stugan. Ibland blev degen så sur att den poste. Då stöttes den ner i tråget med en sked så att den gick över trågets bräddar.

Den kunde ibland bli så sur att det pöttra "puttrade" i tråget. Denna deg kryddades vid utbakning med sirap och pomeransskal. Surlimpan var större än vörtbröden. Surlimporna skulle stå i bakugnen en natt för att bli genombakade. Då de voro genomgräddade smörjdes genom med en blandning av dricka och sirap, så att skorpan skulle hålla sig mjuk. Dem bakade ett stort parti surlimpor, att det skulle räcka till våren. För att hålla sig mjuka så länge lades de i en ärt- eller rågbinge. Juloxar bakades av vörtbrödsdegen. På en avlång mindre bulle lades fyra små bullar vilka bildade oxens ben. När juloxen var gräddat användes den upp och ned och kunde sålunda stå på benen. De fyra bullarna kunde även läggas på sidan eller i båda ändarna. I sistnämnda fallet kallades brödet också - ja mest - Julkuse.

Nordiska museet. Frågelista. NM. 15. S. 8-10. Jul.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: EU52550

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Högtider

Kyrkliga

Julhelgen

Julbordet och julbröd

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer

BÅT FISKEBÅT FISKELÄGE FISKARE MAN FISKELÄGE