Folkminnen

Uppteckning nummer NM-MEU53312_1

Titel: Efter dopet kunde gå en 14 dagar ………

Upptecknare: Arvid Edblad
Meddelare:

Socken/stad: Alnö By/kvarter: Rökland

Efter dopet kunde gå en 14 dagar 1 månad om dem har mycket bråttomt i skordetid då kunde dem dröja ett helt år dem fick döpa sig då dem gick och läste för Presten då dem var en 12 o 13 år då dem förstod vad det innebar dopet då dem blev så gamla så dem förstod, så att dem förstod.

Babtisterna döpte aldrig sina barn hos Presten utan dem hade andra dopseder då barnen blev så stora så att dem gick in i församlingen då blev dem döpt av Pastorn i församlingen då var dem medlemmar i församlingen och var döpt som Johannes Döparen döpte somliga barn av babtisterna gick inte in i församlingen utan gick i stället till Presten och blev döpt men det blev nog mycket tvistigheter av föräldrarna att dem blev döpt av Presten men de som inte ville bli döpta av församlings Pastorn måste bli döpta av Presten så att dom kom in i Stadskyrkan som det var vanligt.

Ja tid och plats för dopet Storbönder dem brukade döpa sina barn hemma dem ställde i ordning ett altare av flera bord med svart kläde på med den finaste silverskål dem hade dem brukade döpa i kyrkan också ibland det var nog högtidligt det var på 1800-talet men mest var dopet i hemmet det var den sedan att där barnet var född där skulle det döpas också det var en anmällig sed som dem hade på 1800-talet dem fick inte döpas på andra ställen än i hemmet där dem var födda dem hade för sig att barnet skulle bli vanföra eller bli vittra biten föräldrarna var så skrockfulla på den tiden så dem trodde att om inte barnet blev döpt hemma så skulle alla olyckor komma över det om barnet skrattade då det fick vattnet på huvudet då blev det ett friskt och gladt och snält barn men om det grinade då Presten tog det då blev ett sjukt och vanförd barn dem hade en sådan tro på den tiden på 1800-talet.

Då barnet skulle döpas de gäster som var inbjudna var fadrens och modern föräldrar och släktingar och syskon och grannar det var en högtisdag den dagen som dopet förrättades föräldrarna på var sin sida av Presten fadren på högra sidan modren på vänstra sidan och syskon på var sin sida av föräldrarna och släkt och vänner rätt bakom Presten då höll Presten ett tal för alla som var inbjudna släkt och vänner.

Ja det var vanligt att det var Gudmor och Gudfar och faddrar av gudmor och Gudfar fick barnet en Silversked av gammalt silver av gudmor en stor silver bägar av gammalt silver av faddrarna olika gåvor en silversak men det skulle vara av gammalt silver. Vem bar fram barnet det gjorde far alltid men om han inte hade ti så var det en av faddrana som bar fram barnet på högra sidan.

Vilka eller vilka namn fick barnet de namn som barnet skulle ha var namn efter mor eller far men alltid var det vanliga namn som Sara Anna Maria Kristina och pojkarnas namn var Nils Erik Anders Per det var namn som var anmält och namnerna var efter far och mor så efter hans föräldrar och hennes föräldrar det var hos Storbönderna på 1800-talet som dem hade så storartat men hos de mindre bemelade var det inte så stort på barndoperna men några särskilda ceremonier förekom inte före eller efter döpelseakten.

Ja dem kunde ibland fotografera barnet om dem hade fotograf tillgänglig nog kunde det förekomma att någon anhörig var med men det var sällan.

Döpklädsel var en lång vit klädning med en blomma på klädningen klädsel för de anhöriga var alltid svarta fruntimren hade alltid långa svarta klädningar.

Nordiska museet. Frågelista. NM. 178. Dopet.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: EU53312

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Människan

Barnet

Dopet

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer

LADUGÅRD BONDGÅRD BOSTADSHUS JORDBRUKSBEBYGGELSE