Folkminnen

Uppteckning nummer NM-NEU44671_2



Titel: Torkning.

Upptecknare: Arvid Edblad
Meddelare:    År: 1949

Socken/stad: Alnö  By/kvarter: Rökland

Gäddan brukade dem torka för det första så blev den rensat inälvorna dem togs bort och sedan uppfläktes den och sedan breddes hela gäddan ut.

Saltning förekom nog inte då också styckning gorde dem inte. Sedan spändes gäddan ut på en vägg och spikades fast med spjälor ibland med träpinnar. Ja iblan torkades dem den på berghällar och all torkning måste ske i solen blåst och i skuggan och eller i ung fick inte förekomma under torkningen utan bara Soltorkning måste det vara.

Den torkade fisken förvarades i häbre eller i källare där det var svalt vad den torkade fisken kallades för det var torkat fisk och lutfisk. Men det var nog lutfisk i dagligt tal ja den gick nog i handel och bytesvara ja den som tillverkade den sålde den för 1 kr kilo men för det mesta gick den till föda hur den fraktades det var i stora knippor på lastvagn efter häst om det var långa vägar.

Den torkade vägde upp i skålpund då den skulle anrättas skulle ligga i vatten några dagar. Men först skulle skinnet avdragas av den då begagnade dem en tång som dem drog av skinnet. Och det togs i förvaring till klarskinn som klipptes i små bitar det var alltid vanligt att det skulle vara i kaffet då det kokade så att det skulle bliva klart så att inte kaffesumpen skulle komma i koppen.

Då lade dem fisken i kalt vatten sedan sa tt den fick blötas upp sedan tog dem björk aska men den hällas varmt vatten på sedan var det att sila den i ett kärl en träbytta sedan tog dem kalk och lade den fisken. Sedan tog dem björkluten och slog över den, men den fick aldrig jäsa i stället för luten hade dem tillverkat björklut. Sedan bytte dem om vatten flera gånger i veckan till den blev färdig sedan den var färdig blev det att börja att äta den som lutfisk med sås men den var väldigt gott.


Nordiska museet. Frågelista. Fisk som föda. Bd. I. sid 1223.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: EU44671


Denna uppteckning tillhör kategorierna:
Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


FÖRENINGSLOKAL

KYRKA

FRIKYRKA

Schal

Förmakstaburett

Borr