Folkminnen

Uppteckning nummer NM-MKU423_2

Titel: Man brukade inte anförtro böcker…

Upptecknare: Helmer Granbom
Meddelare: År: 1966

Socken/stad: Borgsjö By/kvarter: Ånge

Man brukade inte anförtro böcker av något slag åt småbarn, ty det roligaste de visste var att riva sönder boken blad för blad. Några särskilda bilderböcker visste vi inte utav. På den tiden fanns inte så många priskuranter, broschrer eller kataloger med bilder i och köpa såna, ifall de fanns föll nog ingen in, det fanns säkert nödvändigare saker att använda slantarna till.

Sagor berättades nog, både konventionella och hemmagjorda, under den långa mörka vinterkvällarna. Dessutom kunde morfar och mormor berätta händelser från deras egen barndom, som vi barn uppskattade mycket. Då suttit vi stilla som ljus och lyssnade med både ögon och öron. Vidare sjöngs visor av alla de slag.
Mor var "duktig" att sjunga och många visor kunde hon.

På den tiden var visan en mycket vanlig företeelse, man diktade vi om tragiska händelser och uppdiktade sådana.

Sinklair-visan med 90 versar var en av de många. Men även andra visor småvisor som "Vi ska bjuda mäster Hans som kan så vackert sjunga." m.fl. Såväl de visor som sjöngs som de sagor som berättades, hade säkert gått i arv från släkte till släkte i många genetattioner.

Nordiska museet. Frågelista. NM. 174. Barn i förskoleåldern.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: KU423

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Människan

Barnet

Fostran

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer