Folkminnen

Uppteckning nummer NM-MEU52525_3



Titel: Mitt eget bröllop, eller kanske rättare vårt bröllop, ………..

Upptecknare: Helmer Granbom
Meddelare:    År: 1962

Socken/stad: Borgsjö  By/kvarter: Parteboda

Mitt eget bröllop, eller kanske rättare vårt bröllop, skulle kunna beskrivas med endast några ord, men då det i all sin enkelhet ändock kan tjäna som exempel på hur enkelt, under vissa förhållanden ett äktenskap kunde ingås och vilka ingalunda hörde till ovanligheten utan tvärtom voro och fortfarande äro rätt vanliga här på orten, har jag velat något litet mera ingående beskriva detsamma.

Vi hade bestämt, kanske i samförstånd med min festmös föräldrar, att vigseln skulle ske den 31 maj 1913. Vi hade i god tid före vigseldagen "uttagit lysning". Den vanliga pålysningen från predikostolen i brudens hemförsamling, som vi i detta fall hade gemensamt, nämligen Borgsjö, där lysningen förkunnades tre söndagar i följd.

Under lysningstiden hade vi vidtagit alla nödiga förberedelser, skaffat högtidskläder, som för brudgummens del bestod av svart bonjour, sylinderhatt, svarta lågskor och d.o. strumpor, vit skjorta med krage och vit rosett samt vita skinnhandskar. Allt skulle vara nytt och oanvänt. Bruden skulle ha helvit brudklänning med kort släp, men inte brudkrona eller slöja, sådant användes inte vid enkelt bröllop. Däremot skulle hon ha skor, strumpor och tunna vantar, som passade till den vita klänningen. Dessutom skulle brudgumen skaffa psalmbok, brudbukett och till sist, men dock inte minst viktigt: vigselring, som brudgummen genom vigselförrättarens förmedling, gavs till bruden "till ett vårdtecken". Som vi kanske av det sagda, så var utstryrseln ungefär detsamma, som om krona och slöja undantages, som vid storbröllop med kyrkvigsel etc. Vigseln förrättades i prostgården och vigselförrättare var prosten Arbman, vilken var bådas vår konfirmationslärare, vilket ofta togs hänsyn till när vigselförrättare skulle väljas.

Till prostgården åkte vi i en bättre trilla med en häst, medan bröllopsgästerna eller vittnena åkte i ett liknande åkdom efter. Två hästskjutsar var altså hela brudföljet, bilar var på den tiden ett tämligen okänt begrepp här på orten.

Efter hemkomsten från prostgården bjöd brudens föräldrar brudpar och brudgummens föräldrar på middag i deras hem. Sedan var det lika enkelt för oss nygifta, att flytta tillsammans i den enrumslägenhet, som skulle bli vårt lyckliga hem, de första åren av vårt äktenskap.


Nordiska museet. Frågelista. Sp. 208: Bröllopsminnen.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: EU52525


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


KAPELL

BOSTADSHUS ELDSTAD

GARAGE

Vävprov

Tavla

Tapetprov