Folkminnen

Uppteckning nummer NM-MEU30205_1

Titel: Benämningen på slantens sidor äro…………

Upptecknare:
Meddelare: År: 1945

Socken/stad: Sundsvall

Benämningen på slantens sidor äro endast tvenne, nämligen "Krona-klave" och "Gubbe-pil".

Utom det enklaste sättet att spela, nämligen att efter överenskommelse om turordningen samla insatsen i de tupade händerna och efter "vaskning kasta slantarna på ett bord eller marken och samtidigt bestämma sidan, förekom mycket vanligt spel mot en i marken nedstucken pinne. Detta spel före fanns med olika variationer. En sagesman påstår sig ha spelat på samma sätt som barnen numera spela kula, nämligen med en grep i marken dit den som vid kastet kom närmast skulle fösa pengarna. Det vanligaste torde dock ha varit att man efter lottdragning om turen kastade mot pinnen varefter den som kom närmast samlade hop slantarna och lade dom på varandra med samma sida upp.

Pengarna lades därpå på marken varpå man med en stadig käpp slog till slanthögen. De slantar som då vände sig tillföll den som slagit. Den som därefter hade turen fick icke flytta slantarna med om desamma lågo så till att detta läte sig öra, fick han med samma slag försöka vända flera slantar samtidigt.

Spel mot vägg är så vitt jag blivit riktigt underrättad okänt i Medelpad. Samma är förhållandet med kraftprov där det gällde att driva in slanten i en bordsskiva eller dylikt.

Det torde närmast vara de yngre årgångarna som bedrivit dessa spel men är det ingalunda okänt för även äldre. Något särskilt tillfälle eller plats för spelet förekom icke utan förekom det - och förekommer nog f.ö. än i dag - där ungdomar samlas för att fördriva tiden.

Nordiska musset. Frågelista. Sp. 69. Mynt och penningar. Bd II, sid. 93.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: EU30205

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Människan

Diverse

Pengar och ekonomi

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer