Folkminnen

Uppteckning nummer NM-MNM1118

Titel: Om man ville se sin tillkommande ……..

Upptecknare:
Meddelare: Fru Åhlander

Socken/stad: Torp

Om man ville se sin tillkommande make eller maka skulle man tidigt på en söndagsmorgon, gå till en vattakälla, och i den då få se den man skulle bli gift med.

Om man ville veta hur många år man skulle gå ogift, skulle man första gången man hörde göken räkna hur många gånger han gol, lika många år skulle man få gå ogift.

Inga nattfrierier förekom som meddelarinnan visste om.

Vid förlovningen tillgick det ungefär som nu för tiden. Ville sedan fästfolket ge varandra en present, var det vanligt att flickan gav pojken en silverdosa. Ju större den var dessdå finare ansågs det vara. Pojken brukade giva flickan en silkeshalsduk. Det var ej vanligt att de själva fingo välja vem de ville ha, utan det skulle föräldrarna göra. Bönemän förekom däremot inte.

Lysningen togs ut de dagar då pastorsexpedition var öppen.

Det blivande brudparet gingo själva och bjödo bröllopsgästerna. Var det lång väg åkte de efter häst.

Bröllopet firades vanligast på midsommaren, ty midsommarbrud ansågs vara väldigt storartat.

Bröllopet firades vanligen i brudens hem.

I bröllopsgården pryddes med löv. Lövkransar bundos och hängdes upp.

Bruden var svartklädd. Brudgummen var klädd i bonjour, men om sådan ej fanns användes en vanlig mörk kostym. Däremot spelmännen voro klädda i rutiga frackar.

En särskild man stod för trakteringen med vinet. Kvinnor voro särskilt lejda för den övriga uppassningen.

Det spelades från början till slut och så hurrades det för brudparet.

Förningen bestod av bl.a. mjölk, smör samt smol-bröd vilket bestod av messör å rågmjöl hopblandat.

Vid bordet placerades brudfolket i högsätet och så prästen på brudens högra sida. Prästen skulle även dansa första dansen med bruden. Stora smörklimpar lades fram på bordet, ävenså stora skinkor och köttstycken så att gästerna fingo skära och få för sig efter behag.

Sprit förekom i stor mängd, och var det ett bröllop utan sprit ansågs det för ett mycket enkelt o fattigt bröllop. Till kvällsmat å bröllopet var gryngröt o god mjölk det vanligaste.

För att hedra och lyckönska brudparet kastades, då som nu, gryn efter dem.

Så dansades det och mest lektes långdansen, då bruden o prästen skulle vara först.

Om så gästerna skulle stanna kvar till följande dag bäddades syskonbädd på golvet.

För att ej trollen eller något annat ont skulle skada bruden, skulle hon bära någonting vasst på sig, en kniv eller något sådant.

Även när barn skulle födas skulle kvinnan bära någonting vasst på sig så ej barnet skulle få något fel.

Torps Hembygdsförenings Folkminnesuppteckningar, nr 26 a-f/ 283, gjorda början av 1930-talet.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: NM1118

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Människan

Giftermål och äktenskap

Varjehanda

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer

ARKEOLOGI GRAVHÖG GRAVFÄLT GRAVANLÄGGNING