Folkminnen

Uppteckning nummer NM-MEU49130_47



Titel: Ett musikgeni av stora mått ………..

Upptecknare: Nils Olsson
Meddelare:    År: 1956

Socken/stad: Haverö 

Ett musikgeni av stora mått var Fritiof Gustafsson i Överturingen. Gustafsson var född 1866, död 1943. Under sin skoltid fick han lära noter av sin skollärare, vilken fattat intresse för den musikaliske gossen, det stod ej länge på, förrän eleven var skickligare än lärare, men fattigdom bidrog till, att det ej kunde bliva fråga om någon ytterligare utbildning, annat än den han själv, genom självstudium kunde åstadkomma. Gustafsson spelade ett flertal olika instrument, fiol, altfiol, piano, orgel och mandolin m.fl. och hade ett musikkapell under ett flertal år, före och efter 1900, med vilket han ofta spelade på bröllop, fester och basarer. I övrigt försörjde han sig med småarbeten av olika slag, såsom förtenning, urmakeriarbeten och sådant. Gustafsson var nämligen lytt, han hade krokben, så han kunde inte deltaga i vad arbete som helst. Bönderna i Överturingen hade byggt en liten stuga på två små rum, där fick Gustafsson bo hyresfritt och så turades bönderna med att köra dit litet ved ibland så att han drog sig nödtorftigt fram, men på äldre dagar blev han sjuklig och det var besvärligt för honom. Folket i byn ville att Gustafsson skulle flytta till ålderdomshemmet, men se det gick inte alls, det lönade inte att tala med honom om det, han skulle nog klara sig ändå och till ålderdomshemmet ville han ej på några villkor. Men svårigheter äro till för att övervinnas. Föreståndaren för ålderdomshemmet reste upp till Gustafsson och talade med honom, om han ville komma ned till hemmet och reparera en - hel del klockor som inte gick som de skulle, det var ju bättre att Gustafsson som sockenbo fick taga hand om dem, än att de skulle behöva sända dem utsocknes. Gustafsson skulle bo på hemmet under tiden och få mat och logi där samt betalt för sitt arbete. Ja, på det viset gick det bra. Gustafsson som kom till hemmet som anstäld arbetare och blev kvar där omkr. ett år, då fanns det, trots att man trasade sönder någon klocka då och då, inga fler klockor att laga, och då for Gustafsson hem till Överturingen igen, men sjuknade om på nytt. Vad skulle man nu hitta på för att få honom på hemmet igen.

Jo, det fanns en gammal orgel på hemmet, nere i källaren, den var bedrövligt illa medfaren. Föreståndaren för hemmet reste ånyo upp till Gustafsson och undrade med honom om han inte ville följa med och titta på den trasiga orgeln. Gustafsson följde med och efter en titt på den skröpliga orgeln, säger han: Den är mycket illa medfaren, men får jag taga tid på mig, så nog skall jag laga den. Gustafsson stannade kvar och påbörjade arbetet, men det blev ej färdigt, han avled under tiden.

Några belysande låtar för Haveröspelmännen följer enl: en särskild bilaga.


Nordiska Museet. Frågelista. Nr. 113. Spelmän.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: EU49130


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


Vy

FÖRENINGSHUS

ARKEOLOGI ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING FÅNGSTGROP

Vävprov

Vävprov

Säng