Folkminnen

Uppteckning nummer NM-MNM1495

Titel: Gammal sed var, att den döde ……………

Upptecknare:
Meddelare:

Socken/stad: Torp

Gammal sed var, att den döde skulle rakas med sin egen kniv. Den som rakade liket, fick kniven. (Acc.65)

Kvinnor, som dogo unga och ogifta, kläddes till brud. (Acc.66)

När någon låg död i ett rum, fingo barn och hundar ej krypa under kistan. De blevo då fast för att "se".

Liket fick ej röras förrän efter tre dygn, då man kunde vara säker på att personen var död och ej bara skendöd. Då sveptes liket efter råd och lägenhet. Skulle det vara fint, sattes skor på fötterna.

Man gav akt på åt vilket håll den dödes huvud vreds av sig självt. Vreds det åt vänster, bådade det, att ett fruntimmer snart skulle dö, åt höger en karl.

Slantar lades på den dödes ögon och psalmbok under hakan. (Acc.246)

Man höll förr styvt på att om en hund satt och skällde och drog på målet ett långt läte efteråt, så dog någon snart där i närheten. (Acc.247)

Då hanen gal mellan klockan 7 och 12 på kvällen, blir det dödsfall, om hanens ben är kalla, och eldsvåda, om de äro varma.

N.N. såg den 19 juni 1933, när hon var på väg till sitt hem i Komsta, att där flaggades på halv stång, men i själva verket fanns ingen flaggstång på den gården. Samma dag avled hennes moster, som var bosatt i Sundsvall. (Acc.250)

En fru N.N. låg sjuk i sin dotters hem. En kväll såg meddelaren ett ljus stå och brinna i fru N.N:s salsfönster. Hon tyckte det var underligt att se ljus brinna där och gick upp för att se närmare efter. Där fanns ej något ljus, men utifrån hade hon sett det mycekt tydligt. Kvällen därpå dog fru N.N. och fördes hem och lades i salen, där ljuset hade synts. (Acc.251)

En son till fru N.N. låg sjuk. Då hon en dag varit borta i en granngård och var på väg hem, såg hon ett stort ljus som brann med klart sken, fara uppåt gården, där de bodde. Dagen därpå dog sonen. (Acc.252)

Då man tog ut en död, sådde man linfrö efter kistan, för att den döde ej skulle gå igen. Man lade också en slant i munnen på den döde, för att han ej skulle komma tillbaka. (Acc.27)

Torps Hembygdsförenings Folkminnesuppteckningar. I Torp socken, Årsbok nr 3, 1935, s 70 - 71.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: NM1495

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Människan

Döden och de döda

Lik och begravningsbruk

Den döda kroppens behandling

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer