Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M5184a

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Gamla frieri-och bröllopseder i Nora socken.

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare:   

Socken/stad: Nora 

Frieriet gick till så, att den unge mannen gick till flickan på lördagskvällen och låg hos henne tills morgonen. När de efter längre eller kortare tid, funnit, att de passade för varandra och förmögenhetsförhållandena ej lade hinder i vägen, så beslöt de att bilda hjonelag.

Vanligen lyste det för alla på pingstdagen, och bröllopen höllos under tiden mellan midsommar och slåttanden, Till dessa bjödos närmare släktingar och andra, som man var skyldig. Bjudningen skedde minst fjorton dagar förut, och det var fäderna åt brud och brudgum, som skötte om densamma. De voro försedda med paraply, även om det var strålande vackert väder, när de gingo hemifrån. Bjudningen tog flera dagar, och vädret kunde hinna ändra sig under tiden. I bröllopsgården tingade man i god tid på kokmor och spelmän, dessutom vidtalade man grannarna i byn om skjutsar och om mjölk till gryngröten, vilket alltid välvilligt utlovades. Tillredelserna av maten till högtiden började en vecka förut. Högtidligheten började på söndagen. Vigseln skedde ibland i kyrkan, oftast i brudens hem.

Prästfrun var brudframma, d. v. s. hon klädde bruden, detta skedde i en granngård. Bröllopsgästerna mottogs med musik av spelmännen. En duktig spelman skulle ha en ny låt för varje skjuts, som svängde in mot bron. Varje skjutsbonde skulle avpassa sin fart, när han närmade sig bröllopsgården, så att han ej kom samtidigt med en annan fram till bron. Varje skjuts ville ha sin låt. Ute på bron mottogs gästerna av värd och värdinna. De närmaste släktingarna hade tårtor och andra bakverk med. Skjutsbönderna blevo kvarbjudna på brudmiddagen. När alla gäster kommit, går brudgummen för att hämta bruden. Så fort tecken givits, att dessa äro färdiga, tåga gästerna med spelmännen i spetsen för att hämta bruden.

På återvägen gå spelmännen också först, sedan brudparet, så två flickor och två gossar, som skola hålla brudpällen, så tärnor och marskalker, därefter prästen med handboken i handen, så föräldrarna, syskon, o. s. v. Efter vigseln skåla alla med brudparet. Sedan gick brudparet åtföljd av gästerna omkring i byn och bjöd på godsaker. Efter detta kom brudmiddagen, då man satt till bords efter släktskap. När måltiden var slut, satte prästen sig och tog upp brudgåvorna. Givarna gingo fram efter släktskap. Den närmare släkten gav efter råd eller skyldighet.
Pojkar gåvo eljest åtta till och flickorna fem kronor.

Efter det denna ceremoni var slut, så började dansen. Innan dansen skulle man byta bort den svarta dräkten mot en annan. Mjölkstintorna hade nu också kommit och deltogo också de i dansen. Först dansade prästen med bruden ensam på golvet, sedan brudparet, så dansade brudgummen först med tärnorna och sen i tur och ordning med de andra kvinnliga gästerna. Marsalkerna och de andra manliga gästerna uppbjödo i samma ordning bruden.
Dansen avbröts av kvällsvarden, som avståts ett stycke inpå natten, så blev det dans igen, som slutade fram emot femtiden. Man gick så till sängs. De äldre, som ej fingo rum i bröllopsgården hade man bäddat åt i en granngård.
För ungdomen anordnades flatbädd, flickorna på vinden och pojkarna i tröskrännan på långlogen. Det dröjde dock ej länge förrän pojkarna hade burit dit alla flickorna. För att förnöja sig och flickorna, brukade pojkarna gå efter en tupp och fylla denne med brännvin. Sedan satte de honom upp på en takås, där han stod och vinglade och bröstade sig samt gol ideligen under åskådarnas jubel. Omkring åtta, niotiden kom värdinnan, åtföljd av uppassare, och bjöd på kaffe på säng, det var ett tecken på att man skulle stiga upp.

Sedan frukosten ätits skulle brudparet hissas, samt alla andra som blivit parti under natten. En vecka räckte bröllopet och därunder fördrev man tiden på olika sätt.
En morgon sprungo gubbarna till grannarnas ladugårdar och togo alla ägg, de kunde komma över, vid återkomsten gjorde de så äggtoddy.
Ibland klädde några ut sig och roade de övriga.
En dag under veckan gjordes långdansen med värdfolket och uppassare i spetsen, vilka buro skinka, bröd och dryckesvaror, gick man i en lång rad upp på ett närbeläget berg, där man åt och drack samt roade sig efter bästa förmåga.
Vid avresan från bröllopsgården fingo gästerna matsäck med sig.


( Ur pristävlan i Västernorrlands Allehanda 10/1920)

Samma uppt. även under rubrik: I. Människan. B. Ungdomslivet, frieriet. d.) Friargåvor och fästebruk. I. Människan. C.Giftermål och äktenskap. c. ) Äktenskapets ingående. 1. ) Vigsel (bruk därvid, vidskepliga och symboliska åtgärder.) I. Människan. C.Giftemål och äktenskap. c.) Äktenskapets ingående. 2.) Bröllopet.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Uppteckningsnr: 5184


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


BYGGNAD

FRIKYRKA FRIKYRKOINTERIÖR

STADSVY

Brännvinskutting

Linfäste

Gjutform