Folkminnen

Uppteckning nummer NM-TNM2183



Titel: För en 45-46 år sen bodde vi i närheten…

Upptecknare: Torvald Berg
Meddelare: Anna Örbom 

Socken/stad: Borgsjö  By/kvarter: Selånger

För en 45-46 år sen bodde vi i närheten av en gumma, som hette Färg-Hinkes mor. Det var i svartvik i Medelpad. Hon kunde bota mot engelska sjukan. Jag var till Färg-Hinkes-mor med en av mina pojkar, som hade rysligt svårt av engelska sjukan. Det var att bära iväg ett långt stycke in i skogen, och vid ett träd så tog Färg-Hinkes-mor och rev upp jorden kring roten, så att det var en duktigt stor grop. Hon hittade precis på dragroten på en gång. En del kallar den för häftroten också, och den såg ut alldeles liksom hanken på potatoskorg sisåhär ungeforligen över botten i gropen, så var den växt.

Färg-Hinkes-mor låg på knä på den ena sidan av dragroten, och jag likadant på den andra sidan. Pojken hade jag med mig, naken i ett örngott, så att jag inte skulle lorta ner`n. Jag drog honom tre gånger genom dragroten och räckte över pojken till Färg-Hinkes-mor för vart tag. Innan hon gav mig tillbaka pojken så väderkorsade hon honom för var gång. Hon tog väder med handen uppifrån himmeln och gjorde korset över pojken. Det stod inte på förrän han blev pigg som mörten, brukar dom säga. Så nog tror jag att det är bra alltid.

Ja, hon var styv, Färg-Hinkes-mor, med dragroten, för hon kunde bota stora med. Hon hade en son själv, som nog var bortåt fyrtio år som hade rysligt ont åt bröstet. Det hördes förresten. Om det kunde vara andtäppan eller vad det var men det var i alla fall en svår sjuka han hade. Då sa `modern för`n att han skulle bli med henne i skogen till en häfterot och det gjorde han också. Han fick krypa, så stor han var, tre gånger genom. Å vet herr`n han sonen) blev av med sjukan i bröstet, han med. Det är inget fabbel, utan det är då verkliga sanningen.

Nordiska museet. Frågelista. Maskpt. Vol 1, sid 1180-1182.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: NM2183


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


KYRKA

BOSTADSHUS FÖNSTER

UTHUS

Tornspira

Tapetprov

Vävprov