Folkminnen

Uppteckning nummer NM-HNM2106

Titel: Julfirandet.

Upptecknare: Selmer Andersson
Meddelare: År: 1916

Socken/stad: Torp

Om julkvällen var de vanligt, att man hade ett med flera armar försedt ljus (julljuset) brinnande på bordet. Sedan man ätit, reste sig alla upp och föllo på knä bredvid bordet. Man skulle då se efter om det fanns några korn eller ärter under detta. Dessa troddes komma dit af osynliga händer. Fann man något, så skulle det betyda, att det blefve godt år. Dettas beskaffenhet berodde på, hur fylliga eller magra kornen eller ärterna voro. Under det de sökte lyste de sig med ljuset. Detta fick sedan ej lysa längre, utan det skulle vara kvar för att i svåra sjukdomsfall tjäna som botemedel.

Ett nästan hemskt bruk förekom på nyårsaftonen, för att utröna om någon af familjens medlemmar skulle bortgå med döden under loppet af följande år. För detta ändamål tog hvar och en sin sko och satte sig på golfvet samt kastade den öfver vänstra axeln. Wände sig då skon med tån mot dörren, så skulle det betyda, att den som rådde om skon, skulle dö under loppet af året.

Annandag jul brukade ungdomen gå i gårdarna och sjunga staffansvisan. Till gengäld erhölls mat, bränvin m.m. Därefter anordnades en stor bal el. trettondagslekstuga, som den också kallades, det var då inte blott ungdomen som dansade, utan äfven de ädlre voro där och roade sig af hjärtans lust.

På långfredangen bestods s.k. långfredagsstryk då det förekom att pojkarna sökte upp flickorna för att de dem stryk. Dessa måste ibland gå långa vägar för att hålla sig undan. Men då måste ha bränvin med sig för att ifall de upphunnos, kunna muta sina fiender. När påsken inträffade fingo pojkarna det stryk som de utdelat. Då var det flickornas tur att i sätllet ge dom stryk. Detta skulle vara en påminnelse om jesu lidande.

Om julaftonen var det brukligt att husbonden sjelf, obemräkt och i tysthet smög sig ut i ladugården och gaf sina djur en näfve fårmat (blandn. af salt, malt och mjöl). Detta troddes göra djuren friska och skydda dem mot sjukdomar.

Dessa seder har varit brukliga här i Torps socken, men är numera bortlagda.

Manuskript, bd I, sid 377-79.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: NM2106

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Högtider

Kyrkliga

Julhelgen

Julen i allmänhet

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer