Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-N5119b

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: När gamla tomtegubben blev hemlös

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Helga Gerdin  År: 1925

Socken/stad: Nätra  By/kvarter: Gärden, Bjästa

I början av 1600 talet bodde i norra delen av Nätra, ett fint folk som hade en tomte. Tomtegubben drog hem till gården allt möjligt. Ibland gick han ända till sju mil bort och kom hem skylar korn och dylikt. Så hände det sig inte bättre än att gården där tomten befann sig, brann ner och den stackars tomten blev hemlös. I den nerbrunna gården hade han eget rum, som ingen annan än husmodern fick besöka, när hon bar in mat till honom. Den bestod mest av gröt och dess mera gröt han fick, dess mer drog han till gården. Nu då han blivit husvill, flyttade han till en grindstolpe på en mo i närheten. Här huserade han villigt, slängde grinden över landsvägen, lät hästarna ta fast och sen satte han dem i sken, men åkdon och körsven fick lungt sitta kvar. När sedan hästen blev fasttagen och de åkade tittade genom alen i selen, fingo de själva se tomtegubben.
Då emellertid en prästman ifrån Västerbotten, på en resa ifrån Härnösand, tog in i Nätra prostgård, och blev fördröjd där, genom några avhandlingar prästerna emellan, till afton dagen dagen därpå, då sade prosten till honom: I dag käre bror, är det inte lönt för dig att resa, ty tomten på mon tager fast dig". Då frågade den andre vad han menade, och fick då besked av prosten om den husville tomten. "Jaså" sade prästen, "det är på detta viset". Men det åkte prästen iväg, med parhästar och kusk, och mycket riktigt när kusken skulle öppna grindan på mon var det alldeles omöjligt. Prästen måste ner ur vagnen och läsa några böner, då öppnades grinden, men hästarna stod som fastspikade. Då gick prästen och tittade genom alen i selen och fick då se tomtefar. Prästen frågade honom," av vilken orsak befinner du dig här?" Och han fick till svar," jag är en gammaltomte, som genom eldsvåda blivit hemlös". Då sade prästen, "nu ger du dig iväg till de yttersta havsuddarna, så du aldrig är i vägen mera, för några människor". Genast blev det ett väldigt dunder och brak oppe i skyn och stora virvlar av damm hopades omkring honom. Från den stunden har människorna utan vidare besvärligheter fått passera vägen fram.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Uppteckningsnr: 5119


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


Ateljebild

BÅT STADSBEBYGGELSE

BYGGNAD

Lampa

Förkläde

Vävprov