Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-N3143

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Föreställningar om grodor

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Skräddare Nils Erik Ritzèn  År: 1918

Socken/stad: Ådals-liden  By/kvarter: Åsmon

De svarta grodorna kallas "groer", de röda "tåsken".
Man skall akta sig, så att man ej med bara foten trampar på en "gro", ty hon har på ryggen ett skarpt ben, som tillfogar ett sår, som aldrig läkes.
"Tåska" är en förtrollad prinsessa. Har man mod kyssa en sådan groda, får prinsessan igen sin rätta skepnad.
I grodan finnas två märkvärdiga ben. Det ena ser ut som ett spjut, det andra som en krok. Har man de två benen, kan man vända flickors kärlek till och från sig. Hakar man i en flickas kläder med det krokiga benet, så får man hennes kärlek. Då man inte vill ha mera att skaff med henne, sticker man mot henne med det spjutliknande benet, så vänder hon hågen.
Man har trott och tror nog än också, att stora grodor, som kommer in i ladugården, suger mjölk ur korna. Enda sättet att bli kvitt sådana grodor är att "gifte" dem. Man lägger en brädstump över en sten eller stock, så att den med en kort ända skjuter utom underlaget. På den andra ändan placerar man grodan, varpå man med en tung stör slår på motsatta änden, då grodan slungas högt till väders och långt bort. En så behandlad groda kommer aldrig tillbaka. Däremot lyckas det inte att bära bort henne. Huru långt man än fraktar henne från gården, så kommer hon tillbaka, och om man slår ihjäl henne, så kommer det flera i stället.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:IX_1918. Uppteckningsnr: 3143


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


LADA ÄNGSMARK

TAKLAMPA

ÅNGBÅTSKAJ

Vävprov

Duk

Bindmössa