Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M1005

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Gift med en "vitter".

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Hustru Anna Karolina Jonsson År: 1917

Socken/stad: Vilhelmina By/kvarter: Klimpen

Det var på ett ställe i Norge -tror jag -som "vittra" brukade hålla till i deras fäbodar, sedan de själva hade flyttat därifrån på höstarna. Där rustade de på samma sätt som de riktiga människorna om sommaren. Detta talade de om i gården för en ny dräng, de fick ena året, men denne ville inte tro, att det var sanning, varför han en afton for ner till bodarna för att ta reda på, vad det egentligen var, som de brukade höra där.

För ostberedningen hade de i bodarna en stor gryta, som de stjälpte upp och ned på stugugolvet, då de for därifrån på höstarna. Drängen kröp under den där grytan och väntade. Medan det var ljust, hördes ingenting till, ty vittras tid är natten, men sedan ! Det hördes komma in så förfärligt mycket människor. De skulle till att göra ost i den där grytan, sade de. Så var det någon, som stack bägge händerna under grytan. Då tog drängen upp sin kniv och skar till i ena handen. Det var en vitterjänta, han skar, och hon kunde sedan inte göra sig osynlig mera.

Nu blev det annat för drängen. Flickans mor fodrade, att han skulle gifta sig med flickan, eftersom han hade förstört henne. Han slapp inte ifrån, och så farligt tyckte han då inte heller detta var, ty vitterstintan var vackrare än någon kvinna, som han förut sett, och hennes mor lovade ut så mycket penningar och dyrbarheter av alla de slag, att han knappast kunde önska sig mera, och den där förmögenheten skulle räcka många, många mansåldrar framgenom för deras återkommande.
Men hon hade också sagt, att det i alla tider skulle finnas någon i släkten, som var antingen vanskapad eller vansinnig .

Nå, drängen tog den vackra vitterflickan och gick till prästen, och han vigde dem, men då han lade handen på brudens huvud och läste välsignelsen, förvandlades hon. Lika vacker, som hon var för ut, lika ful blev hon nu, men hon lärde vara en mycket duktig och snäll människa och den utlovade rikedomen fick de också, men på ett av deras barn var det något fel, men om det var vanskapat eller mindre vetande, minnes jag ej, och innan den människan väl var död, hade en ny idiot eller krympling blivit född, och så har det varit i den släkten i alla tider.

Samma uppt. även under rubrik : VI. Andeväsendena. c. "Lucias släkte" eller de underjordiske. 2) Levnadsvanor, förhållande till människorna. VI. Andeväsendena. c.)"Lucias släkte" eller de underjordiske. 2,) Levnadsvanor, förhållande till människorna VI, Andeväsenndena. c,) "Lucias släkte " eller de underjordiske. 3.)Man har sett de underjordiske eller deras kreatur och andra tillhörigheter.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:V_1916-1917. Uppteckningsnr: 1005

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Människan

Giftermål och äktenskap

Varjehanda

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer

FRILUFTSMUSEUM HEMBYGDSFEST LINBEREDNING