Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M2017

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: En äventyrlig färd efter barnmorskan.

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Hemmansägare. J. Häggström; Kasa. År: 1917

Socken/stad: Grundsunda By/kvarter: Vallen

Det är ungefär en 35 år sedan. Far min bodde i Dombäcksmark. Hos Molin, far till nuvarande riksdagsmannen, hade de en piga, som legat bort sig med drängen i gården. En kväll kom Molin över till oss och bad, att mamma skulle komma över och hjälpa dem, för pigan hade blivit liggande och skulle till att få smått, och så bad han pappa köra efter barnmorskan, men han ville ej göra detta, ty dels hade han varit i skogen med den häst, som kunde komma i fråga - den andre var så yster och ostyrig - och dels tyckte han, att drängen, Pelle, var just tjänlig fara efter barnmorskan. Men Molin sa, att han var tvungen, för Pelle ville inte. Han gick bara och svor. Far lovade köra, om drängen blev med. Han kunde inte gå ifrån hästen, då han kom fram till Husum. Så gick Molin hem för att säga till drängen, och pappa gick och satte för. Han fick stå länge och vänta, innan någon kom. Slutligen såg han en person komma från Molins. Han trodde, att det var Per, men då han kom närmare, befanns det vara en alldeles främmande person, en gammal man med stort, vitt skägg. Pappa hälsade men fick intet svar. Om en stund kom där en till, som var alldeles lika den förste och betedde sig på samma sätt. Efter ännu en stund syntes en man till komma från Molins. Nu var pappa alldeles säker, att det var Per, som kom, varför han ropade till honom att raska på, men - det var åter samme vitskäggige man, som helt sakta gick förbi utan att bry sig om nånting. Slutligen kom Per. "Vad är det för ett underligt sällskap, du har med dig?" frågade pappa. Per bara svor och satte sig på. Pappa hade, som sagt, en mycket yster häst, men den här gången ville den inte ge sig iväg. Stod bara och konstrade och kastade sig från ena sidan av vägen till den andra.
Per fick gå efter en duktig piska och med tillhjälp av den lyckades det driva fram hästen till Melins i Dombäcksmark. Det är inte mera än 1/4 mils väg, men de höll på nära två timmar, och under tiden hade bägge fimmelstängerna blivit bräckta. Hela tiden hade hästen kastat sig från den ena vägkanten till den andra. Pappa bad Melin ta sin häst och fara efter barnmorskan, som denne också gjorde. Pappa och Per vände om hem, och nu sprang hästen i fullt sken hela vägen. - Under tiden hade de hos Molins all möda behålla den sjuka flickan i sängen. Hon skulle ovillkorligen upp och ut, och utanför fönstret till rummet, där hon låg, hördes någon hållas och skrapa och bullra. - Då barnmorskan fick höra om den besvärliga färden, hade hon sagt till far, att han skulle bara ha låtit drängen stiga av, så skulle han ha fått se, att intet hinder varit i vägen. Melin hade inte haft några svårigheter alls. Hon trodde, att drängen och pigan ämnat låta förlossningen ske i löndom och företaga sig något ont med barnet och att det var detta deras onda uppsåt, som höll hästen tillbaka. Hon hade sett exempel på sånt en gång förut. Pojken, som då föddes, lever än.

Samma uppt. även under rubrik: VI. Andeväsendena. f. ) "Smågubbar" och "troll" av obestämd karaktär.

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Människan

Barnet

Födelse och första vård

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer