Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-N5007

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Förberedelser till julfirandet för ca. 100 år sedan

Upptecknare: Sara Molander
Meddelare:   

Socken/stad: Nora 

Förberedelserna till julen voro i äldre tider mycket olika de nuvarande. Julen var ju den största av årets högtider - snart sagt den enda, som firades i någon nämnvärd omfattning.
Här återges i korta drag några av de förberedelser, som vidtogos för ca. 100 år tillbaka. Folkminnena äro berättade av följande personer:
G. Å-n. B. S-d. E. N-l.
född 1828 född 1839 född 1848
Högsjö socken Ytterlännäs socken Nora socken
Till julen skulle allt höstarbete vara undanstökat. Redan i slutet av november månad tröskades säden på logen medels "slaga".
Säden maldes i hemmet på små handkvarnar. Sedan man så fått mjöl, börjades storbaket av matbröd, vilket varade i flera dagar.
- Så kom maltberedningen och brygden av brännvin, "godricka" och svagdricka. Godricka var ett slags bättre dricka, som alltid skulle finnas om jularna. När detta var färdigt, skulle man börja med att baka småbröd. Det bestod av flera slags rån, julkusar av olika former, korn - och rågbrödsbullar, vilka voro dels mjuka, dels mycket kompakta och stadiga

. - Till julen skulle man även utföra svinslakt. Av blodet gjordes "blodkams" och av inälvorna sylta och korv. - På själva julaftonens morgon skulle männen ut för att hugga ved. Redan kl. 4 på morgonen gjordes det upp en stor eld på gården så att man därigenom kunde se hugga. Så fortsattes vedhuggningen tills det blev ljust, varefter det bjöds på förfriskningar inne i stugan
Här hade kvinnorna skurat o putsat.
På golvet hade de utbrett råghalm, som skulle föreställa halmen i krubban, på vilken Jesusbarnet en gång vilat. Väggarna voro merendels kala, ty på den tiden fanns ej några tapeter att tillgå.
En och annan tavla var upphängd på väggarna över julen, men efter helgen togos dessa åter ned. Julbrasan sades vara härlig att skåda. Dess bränsle bestod av björkved.

- Julbordet var rikt på smörgåsmat, bl. a. smör, ost, korv, sylta och 2 slags bullar, samt tunnbröd. Bullarna voro uppstaplade på bordet i en s.k. "storhög", vilken ingen fick röra under hela helgen. Runt omkring på bordet lågo mindre högar, för var och en av husets medlemmar att gästa på. I en sådan hög fanns det en större och en mindre bulle, samt flera olika figurer av julkuser. -
LUTFISK o GRÖT räknas även med till julmaten.
Men någon mandel eller böna i gröten brukades ej på den tiden. Det lär vara en ej så gammal uppfinning. Även julgrötsrim är något, som är obekant för de gamla.

JULBOCKEN visade sig även på julaftonen. Det var vanligt att man gav honom litet av vart slag, av julmaten som fanns i stugan.
JULKLAPPAR kastades in på samma sätt som nu är brukligt.
JULGRANEN började användes på 1850-talet. Då var det endast på större gårdar som den brukades. Hos enklare familjer användes endast några ljus.

På julaftonen, när husmodern dukat JULBORDET, bjöds det på en sup och en "klining", (en fjärdedels rågbrödskaka, med sovel på, samt kaffe). Sedan höll husfadern själv husandakt, varpå en psalm sjöngs.
Om en stund började man åter att äta och så förflöt dagen i festlighet. På julmorgonen skulle alla åka till ottan och på hemvägen var det en riktig kappkörning. Den som först kom hem skulle först få sin gröda inbärgad och den sedan vill nog göra sig gällande än i dag.

JULTIGGERI var även vanligt förr i tiden, själva prästen i socknen brukade fara omkring och tigga sig mat. Då skulle var och en giva smör, kött, bullar o.dyl. Till kyrkan skulle varje bonde lämna 2 st.julljus, samt varje torpare 1 ljus. Så fanns det också gott om andra kringvandrande betlare.

- HALMFIGURER brukade vara vanligt om jularna. Han gjorde av lång halm olika figurer, som sedan användes till att ha roligt med. Man brukade t.ex. lägga sig raklång på golvet, och med vissa rörelser söka att taga den bakom huvudet stående figuren.

JULKÄRVEN har funnits till så långt tillbaka i tiden, som vad dessa nämnda personer kunna minnas.

HUSDJUREN skulle också ha en extra förplägning på julkvällen. Litet av varje slag av det goda som fanns i stugan skulle de ha. Och ville de ej godvilllig taga emot denna julgåva, använda man sig av tvångsmatning. Därigenom, så troddes det, skulle bättre tur och lycka med ladugården vinnas.
Liknande exempel på gammal folktro är denna. Det var vanligt, för att bereda sig ett gott nytt år, att man borrade ett hål i ladugårds -tröskeln, hällde litet kvicksilver i hålet och sedan tillslöt det med en träpropp.
Detta skulle göras med stor försiktighet, så att ingen finge reda på gömstället. Det kunde eljest hända att några onda makter sökte sig in i ladugården.


/Ur Hampnäs arkiv: 28/.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Uppteckningsnr: 5007


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


JORDBRUKSREDSKAP ÅRDER

FLOTTARE MAN TIMMER ÄLV

FRIKYRKA

Skål

Tavla

Tumvante