Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-N1359a

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Sockenlappen

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Torpare Erik Rodin År: 1915

Socken/stad: Ullånger By/kvarter: Äskja

I Getberg är ett gärde, som kallas Lapptorpet. Där fanns ännu i mitt minne både stuga och ett litet fähus. Namnet kommer därav att jordägarne i Getberg upplät stället åt den s.k. "sockenlappen." Detta skedde 1821. Anledningen var den, att byamännen ej ville ha "lappen" boende inom byn dels emedan det var vanhedrande och dels emedan dåvarande lappen var "lidelig"." Han hette Lars Simsson. Lapptorpet var då bya-allmänning, men vid laga skiftet i slutet på 1820-talet kom det under visst hemman vid laga skifte. Emellertid fortfor bodde Lars Simsson kvar där till sin död och hans änka likaså. Lars Simsson var sista sockenlappen här i Ullånger. Sockenlappen ålåg att slå ihjäl och flå hundar, kattor och hästar samt verkställa snöpning, ty dessa göromål ansågs förnedrande. Då lappen tog ihjäl en häst fick han tillgodogöra sig köttet utan ersättning, ty bönderna åt inte hästkött. Avskyn för hästköttet började försvinna på 1860-talet.
Lappen och hans käring hade rätt gå omkring i socknen med påsen. Vid bröllop höll sig lappkäringen framme med sin påse. Hon skulle ha av alla rätterna. För brännvinet hade hon med en flaska. Men oftast blev hon så full, käringen, att hon inte kom ur gården den dagen. - Sockenlapparna brukade göra arbeten av rötter eller tågor såsom korgar och notrep. De var mycket skickliga i sådant. Dessa slöjdalster kallas än i dag "lapparbeten" och det är oftast lappar som sysslar med sånt och far och säljer sådana arbeten.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:V_1915. Uppteckningsnr: 1359

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Näringarna

Diverse yrken och sysselsättningar

"Sockenlappar" (snöpare, hundflåare)

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer