Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-A716

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Smeden ô trollets barn

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Födorådstagare Per Godin År: 1915

Socken/stad: Häggdånger By/kvarter: Lindom

En smed gick i skogen en dag och träffade en kärring av trollsläkt. Med henne tog han och hade hoplag där på stället. Då detta var gjort tog trollet smedens yxa och högg fast den i berget och sade, att smeden skulle få igen sin yxa, om barnet blev en flicka, men blev det en pojke, så skulle den ha yxan. Smeden fick aldrig igen sin yxa, och då förstod han, att det blevit en pojke.

Efter fjorton år kom det en halvvuxen pojke till smeden och frågade om han kunde få arbete. Det passade bra för smeden, ty han behövde just en släggpojke. "Skall jag begagna makten eller konsten?" frågade pojken. "Du lillstackare, behöver allt ta till makten, du har," sade smeden. Pojken tog storsläggan och gav till ett slag, så att städet for ned genom stabben.
Det var nämligen smedens och trollkvinnans son. Sedan hämtade han hem en ny stabbe från skogen. Smeden bad honom att hädanefter begagna konsten i arbetet, och då gick det bra. Men pojken var så stor i maten, att smeden inte kunde ha honom i längden, varför han skickade honom till prästen. Denne satte honom till att hugga ved ute på vedbacken.
"Huru mycket skall jag hugga?" frågade pojken. "Hugg så mycket, du hinner!" svarade pr. om en liten stund kom prästen ut, och då hade pojken huggit upp hela den stora stockhögen och vedlidret med. Nu sände prästen honom och de andra drängarna till skogen för att hugga timmer till ett nytt vedlider. Pojken tyckte att kälkarna voro för små och yxade därför till ett par nya åt sin häst.
Då det skulle bära hem med lasset, orkade hästen inte med det. Pojken lade då hästen på lasset och drog hem det hela. Då de andra drängarna kom hem med sina lass, hade pojken redan väggbandet uppe på vedlidret. Men prästen även tyckte, att pojken åt alldeles för mycket och beslöt bringa honom om livet.

Han uppbådade därför bönderna att på gångled köra sten till en brunn, som han grävde. Pojken skulle mura, och prästen sade till, att de skulle stjälpa av hela lasset i brunnet, så att pojken skulle bli ihjälslagen, men denne murade lika fort, som de stjälpte ner stenen, och då han fått nog sten, sade han: "Håll upp med ert krafsande, höns." På det visset gick det inte få livet av honom.
Så narrade de honom upp till klockstapeln och släppte ned den stora kyrkklockan på honom. Hon kom på hans huvud som en annan hatt. "Si, så bra!" utropade pojken, "nu fick Hendrik en mössa." Inte det heller gick.

Men så blev det krig i landet, och prästen skickade sin starka dräng att ta kål på fienderna. Men det behövdes ordentlig matsäck åt honom. De slaktade sju oxar. Av hudarna sydde de ränseln, och i den stoppades allt köttet, en väldig massa bröd och två tunnor brännvin. Så gav sig pojken iväg. Kort därefter fann de igen ränseln tom. Pojken hade ätit ur den, men honom själv hörde de aldrig mera till. Han hade givit sig av hem till mor.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:III_1915. Uppteckningsnr: 716

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Andeväsendena

Fan och de onda änglarna

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer