Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-A2516

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Viterbruden

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Bondeson Lars Andersson  År: 1917

Socken/stad: Anundsjö  By/kvarter: Kubbe

Det var så långt tillbaka i tiden, att folket i Fanbyn hade sina bodar, där nuvarande byn Vattgården nu är. På den tiden brukade de ha vävstolen i fäbodarna, och "fjällpigorna" vävde på sommaren. Ena hösten var det en piga, som inte hann få ned väven, tills de skulle flytta därifrån, varför hon stannade efter de andra för att göra sitt arbete färdigt. Då kom vitra ditflyttande, och de tog och klädde henne till brud ena kvällen och skulle gifta ihop henne med en av sina pojkar. - Densamma kvällen blev hästen hemma på hennes fars gård i Fanbyn så förfärligt ostyrig, att de inte kunde ha honom i stallet utan måste släppa honom ut. Då hästen kom ut, sprang han direkt till fäbodarna, och när han kom på "bogåln", gnäggade han. Detta skedde just då de höll viga ihop henne med viterpojken. Då nu flickan fick höra hästen, blev hon mycket glad, slog sina armar i kors över bröstet och utropade: "Gud ske lov! Jag hör min faders häst gnägga!" Genom att hon nämnde Guds namn, förlorade vitra makten över henne. I ett enda ögonblick försvann alla de osynlige, och de tog med sig allt, de klätt på henne, utom de smycken, som hon hade på bröstet. Dem fick hon behålla emedan hon korsade över dem. Detta talade min farfar om, då vi var barn. Han hade hört den av dem, som var gamla i hans barndom.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:VIII_1917. Uppteckningsnr: 2516


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


LADA BONDGÅRD ÄNGSMARK

BOSTADSHUS



Glasögonfodral

Byrå

Vävprov