Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M255

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Att "joldra" barn.

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Hustru Anna Kristina Berglund  År: 1915

Socken/stad: Graninge  By/kvarter: Åkroken

Då jag var bara 16 år, fick jag lära mig "joldra" barn. Man skall gräva ett hål genom åkerren eller annan jordkant,
i norr och söder. Då hålet är färdigt, lägger man en kopparslant i jorden, där man grävt, -man "löser platsen"
av de underjordiske. Sen kläder man av barnet naket eller knyter åtminstone upp alla knutar i dess kläder, och
lindar in det i ett lakan. Men jämte barnet skall man ha i lakanet någon sak, som är ärvd från förfäderna.

Jag har en gammal glaspropp, som har fått vara med många gånger. Så brukar de, som kommer till mig med barnen, också ha med sig någon ärvd sak, då de har reda på, huru det skall göras.
Då barnet är i ordningställt, drar man det tre gånger motsols genom hålet: trär in det från norra sidan av jordhålet, tar ut det vid södra änden och för det tillbaka på östra sidan hålet. Barnets huvud skall hela tiden gå före. Den, som tar emot barnet vid södra änden av hålet, skall säga för var gång: "Det träder fram ett gossebarn. (flickebarn) Jag läser det i Jesu namn."

Detta skall göras tre torsdagskvällar å rad just i solnedgången. För varje gång man dragit, skall man täppa igen hålet med en granruska. Innan man går åstad att joldra första gången, skall man ha ställt i ordning hålet och allting förut, ty under själva dragningen skall man gå tyst och stillsamt tillväga, och de, som skall joldra, får inte tala till varandra från det de går hemifrån och tills de kommer hem.
Då de så kommer in i stugan tillbaka, skall de hälsa och skicka sig som främmande. Lakanet, som användes, får ej brukas till något annat hela tiden dragningen pågår. Joldragningen är egentligen för ris s.k. "valbundet" ris, och det kommer sig därav att modern, då hon gick med barnet, fått se ett träd, som blivit missbildat genom att man bundit om det en gärdesgårdshank.
Sådana barn har alltid ringar både omkring hand och fotlederna. Jag har joldragit många barn, och det syns verkligen Hjälpa, varpå det nu kan bero.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:I_1915. Uppteckningsnr: 255


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


KYRKA KYRKOGÅRD

BRO

UTSTÄLLNING MUSEIUTSTÄLLNING

Gravfigurin

Stekpanna

Linfäste