Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M784

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: "Råckstuga" och "halvkväll"

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Änka Katarina Lindkvust År: 1917

Socken/stad: Arnäs By/kvarter: Brunsnyland

Linspinningen i hemmen började strax på 20-dagen. Framåt "Mattesmäss" kom "råckstuge" -tiden. Så fort flickorna i en by gjort ifrån sig morgongöromålen i ladugården, tog de sina spinnrockar och lin och gick till den gård, som för dagen var i tur att ha "råckstuga". Man höll till i de stora köken. Så fort man kom dit, började man spinna, och det var en tävlan om att komma före alla de andra, så att man skolle hinna få till mesta tråden för dagen. Ingen ville vara sämst men alla om möjligt värst. De hade så bråttom, att de knappast fick tid säga ett ord åt varandra.

Vid 12-tiden var det att gå hem till sitt, "stillmedan", äta och "härvel" (haspla) garnet från de fullspunna "snällen" (snällorna). Det hette "meddastimmen", men hann man göra från sig fortare än på en timme, så hade man rätt att då gå till "råckstuga" igen. Framåt 4-tiden blev man bjuden på smörgåsar av folket i gården, så att man behövde inte gå hem och äta. Kaffe fick man vid 2-tiden. Sedan byns pojkar gjort ifrån sig sina utesysslor för dagen, kom de tågande mangrant. Var det någon av dem, som var spelman, gick han i spetsen för pojkhopen och spelade. I brist på spelman trallade de. Man hörde dem på långt håll.

Detta inträffade framåt halvåtta till åtta-tiden. Nu blev det att "göra halv kväll". Råckarna sattes upp i sängarna eller "slängdes" ut, bord och stolar och annat löst städades ihop, så att man fick svängrum, och så blev det att "skubbe"och göra lekar och dansa ett par timmar -"inte na länger, knappast dä" Men det gick med liv och lust och kläm hela tiden. Sedan "halvkvällen" var slut,var det att gå hem, och jag kan inte neka till, att vi då gick och höll omkring varann, lite smått, pojkar och flickor. Många av flickorna måste nu iväg och "sköte lagårn", innan de fick gå och lägga sig. Så pågick det dag efter dag hela veckan i samma gård.

Men på lördagarna slutade man vid "aftavar´dags", (4-tiden). Då blev det naturligen ingen "halvkväll" med lekar, men i stället kom pojkarna och "gick på knas" på kvällen, och det var inte mindre roligt det, helst om det var någon i skocken, som man särskilt tyckte om. Detta bruk började mer och mer avtaga i slutet av 1870-talet, och till sist försvann det helt och hållet. Detta berodde dels därpå, att man inte spann så mycket längre, och dels därpå, att befolkningen gjorde det finare och ömtåligare i sina boningshus, så att det inte fick lov att bli mer än nödigt tillstökat.

En och annan gång kan det väl nu också inträffa, att de blir bjudna till "råckstuga" i någon gård, men i så fall bara för en enda dag, och det blir aldrig riktigt lika som på de riktiga "råckstugornas" tid.
Tillägg: Pojkarna brukade emellanåt kläda ut sig till "skråbockar" eller på annat sätt.

Samma uppt, även under rubrik. I. Människan. B. Ungdomslivet, frieriet. a,) upptåg, lekar II. Näringarna. E. Diverse yrken och sysselsättningar. g.) Kvinnoslöjder.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:IV_1916-1917. Uppteckningsnr: 784

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Människan

Ungdomslivet, frieriet

"Gå utpå" (gå på bygda")

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer