Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-N2438

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Slåttanna förr i tiden.

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Bondhustru Märta Mårtensson  År: 1917

Socken/stad: Anundsjö  By/kvarter: Västerfanbyn

Denna by blev laga skiftad i mitten av 1880-talet. Där förut hade varje gård en massa småskiften både i inägorna och i utslåttern. Dessa skiften låg vitt spridda om varandra. Därför fick byns befolkning lov hålla ihop under "slåttanna".

Det var en annan ordning då mot nu. - Strax innan "slåttanna" skulle börja, sammankallade åldermannen byamännen, och man beslutade, när och var man skulle börja arbetet. I regel skulle man sätta igång så där omkring Sara-dagen, och det var med någon av utslåtterna, de s.k. "raninga" (röjda ängar), man började. För att alla skulle komma ut i arbetet samtidigt på morgnarna, skulle en person från varje gård ligga i åldermansgården. Redan kl. 1 eller 2 väcktes de av åldermannen, och så gick de var och en hem till sitt och väckte. Nu var det att ställa sig i ordning, det fortaste man kunde.

Att koka kaffe var ej att tänka på. Det skulle ha tagit alldeles för lång tid.Man slängde i sig titet kallgröt och tjockmjölk, nappade åt sig den redan på kvällen iordningställda matsäcken och redskapen och gav sig iväg till en plats uppe i skogen ett stycke från byn. Där man väntade, tills allt slåttesfolket från byn kommit tillstädes. Den platsen kallas än i dag "vilarbänken".
Härifrån tågade man nu i samlad tropp till slåtterstället. I en och samma lada lämnade man sina matsäckar och begav sig så var och en till sitt skifte. Omkring kl. 7 eller 8 samlades man vid ladan och åt frukost, och omedelbart därefter bar det ut att slå igen. Kl. 12 var middagstiden inne.
Om någon då hade slagit mindre än de andra, hjälpte dessa senare honom, så att han också fick sitt skifte färdigt. Var det torrvädere, skulle slagningen nu vara bortgjord för dagen. Då man nu samlades vid ladan, åt man det s.l. "snusmåle" och gick så och lade sig att sova två eller tre timmar, varpå man åt "medda" och gick ut att lada det nu torra höet. Omkring 5-tiden åt man "aftaval". Framåt 8-tiden var arbetet för dagen färdigt.

Även med ladningen hjälptes man åt, så att alla fick följas hem. De hemmavarande fruntimren hade maten i ordning, och så togs brännvinsflaskan fram, så att man fick en sup till maten och väl en eller annan "kask". Sedan man så slipat liarna, gick man till sängs för att börja på samma sätt nästa dag. Då man kom "hem i åkern" för att slå, var det samma ordning, utom det att man inte varuppe så tidigt på morgnarna eller tog så lång middagsvila. Ej heller hjälpte man varandra för var dag men väl på slutet, så att slåttern slutade för alla på samma dag.

Slåttanna var en mycket strävsam tid. Man behövde inte vara rädd, att pojkarna for och sprang hos jäntorna på lördagskvällarna då. Man var glad att få sova, den tid man fick,helst som det inte gjordes kväll tidigare på lördagarna än eljest. Men man gjorde från sig slåttanna rätt fort. På tre veckor var alltsammans klart. I utbyarna, där man ej följde en så sträng arbetsordning, fick man ofta hålla på framåt Mikaeli.

Första söndagen, sedan man slagit ifrån sig, hölls det s.k. "gåmmelölskalase". Varje gård höll ett duktigt kalas för alla, som hjälpt till med slåttern, både tjänare och "dagajun". Det började med ett stadigt middagsmål, och sedan vankades kaffe och kask och så dansade man i salen i någon gård. Grannsämjan här i byn var synnerligen god, så att man ej hade annat än trevligt på dessa kalas. Måndagen efter var inte precis fridag, men inte blev det mycket gjort. - I Själevad hade den ordningen att tjänarna och lejdfolk skulle ha skjuts till kyrkan på "gåmmelölssöndagen", Det kunde hända, att husbondsfolket av denna orsak måste GÅ till kyrkan. sedan byn blev skiftad, tog det tvärt slut på dessa gamla bruk.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:VIII_1917. Uppteckningsnr: 2438


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


STADSHUS SKULPTUR

MAN SÅGVERK INDUSTRIOMRÅDE

ÄLV TIMMER MAN

Skolplansch

Vävprov

Täcke