Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-N540a

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: I fäbodarna.

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Änka Sara Persson  År: 1917

Socken/stad: Arnäs  By/kvarter: Stranne

Det var då jag var ung. En sommar var jag i Klingrefäbodarna och skötte om kreaturen. Där var ganska besynnerligt på flera sätt. En dag fick se en främmande buförning komma efter vägen rätt över vallen. Det var en hel massa kor, allesammans vita och de hade så mycket småpingelskällor. Det var alldeles säkert inga vanliga kor utan viterkor. I de där bodarna var det konstigt på det viset, att det hördes arbeta inne i kokhuset, sedan vi lagt oss på kvällarna. Det sopade, styrde sätena efter golvet och ordnade på alla sätt.

Somliga gånger var vi en två, tre flickor där, och alla hörde vi lika.. Då de rustade på detta sätt, fick vi vara alldeles säkra, att det skulle komma främmande nästa dag. Det slog aldrig fel. Det var alldeles som de där osynlige ville göra riktigt fint tills främmande kom. Men inte syntes det något efter vad de gjort. Långt före mina dagar var det som kräken flera gånger blev utbjästa på nätterna och hopbjästa ute på vallen. De fick aldrig vara i fred. Men så var det en, som då "varken var aktad eller föraktad," som gjorde det bra igen. Han hette Lill-Erik Jonsson."

En sommar var det alldeles förgjort för mig med korna i de där bodarna på kvällarna, och då man äntligen fått hem dem på vallen, höll man inte på få in dem i fähuset. Så en kväll, då jag höll på arbeta med att få in korna, fick jag se en karl sitta på en sten på fäbodvallen. "det är farligt synd om dej," sade han, "som skall behöva arebeta så här varenda dag med korna. Om du vill så skall jag bota dem åt dig." det blev jag förstås väldigt glad åt. "När vill du ha hem dem på kvällarna? Frågade han. "Klockan 8, sade jag. Så gick han in i fähuset och var där en liten stund. Då han kom ut, sade han, att nu skulle jag ej behöva ha det så besvärligt mera.

Jag ville bjuda honom på något, men han ville ingenting ha och inte heller att han tog emot någon betalning. Så gick han sin väg, och jag har aldrig sett honom. Efter den dagen gick korna hem ordentligt varenda kväll hela sommaren. Precis på slaget 8 kom de och var och en ko gick snällt i sitt i bås. -Men han förbjöd mig att tala om detta för någon på hela sommaren.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:III_1916. Uppteckningsnr: 540


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


BRO INDUSTRIOMRÅDE

FARTYG FARTYGSBESÄTTNING

LANDSBYGDSBEBYGGELSE

Stol

Spegel

Radioapparat