Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-N2459

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: "Fårletinga".

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Födorådstagare Jonas Andersson År: 1917

Socken/stad: Anundsjö By/kvarter: Norrflärke

Under sommaren låter man fåren gå "varningslös" (utan vård) ute i skogarna. Varje fårägare sätter en skälla på ett av sina får och så släpper man ut dem i skogen. Detta göres, så fort det är bete nog åt dem.

En vecka före "slåttanna" samlar man hem fåren för att klippa dem. På bestämd klockslag samlas fårletarna, en från varje gård, vid Mangelbohälla. Här drages nu lott dels om vilka, som skall följas och leta - det är två och två, - och dels om var de skall leta. Detta tillgår sålunda. Man klipper till lika många papperslappar, som det är gårdar i byn. På två av dessa skriver man siffran 1. på två siffran 2. o.s.v. Lapparna lägges i en hatt eller mössa och omskakas. Så får man gå fram och ta var sin lapp.
De, som fått samma nummer, skall följas åt. Ettorna skall gå efter "åkerhagan och ån", tvåorna "littvätt länger oppilia", treorna "ändå länger oppilia", fyrorna "norrfjällvägen" o.s.v. Då de gått upp sina sträckor, samlas de vid "gammfäboställe". Fattas det nu några får, sätter de ut nya "kurses" och går på nytt. Så håller man på, tills man får rätt på alla "skälltackorna". Lösfåren får vara, såvida ägaren inte vill söka rätt på dem själv. Sedan man klippt fåren, släppas dessa åter ut på skogen.

I veckan före Mikaeli letar man hem fåren till vintern. Det är samma regler då med. I en del byar sker lottningen på annat sätt. I Kubbe t.ex. gör man på detta sätt. Varje fårletare tar en pinne, en liten sten, ett lövblad eller annat föremål och lägger det i en hatt eller mössa. En av de äldre tar och skakar mössan, så att "lotterna blandas. Så säger han" "De två, som jag nu tar, skall gå (t.ex) efter Ådaln". Så tar han på måfå upp två föremål ur mössan. De två som känner igen dessa, parar ihop sig och ger sig iväg och så undan för undan. Om man till fårklippningen får tag på får från andra byar, så klipper man dem, tar reda på märket, som är inklippt i fårets öra, och försöker få reda på, vem som är ägaren. Lyckas detta, skickar man honom ullen, i annat fall behåller man den.
Kommer främmande får med på hösten, så ger man ägaren bud, om man vet, vem det är, i annat fall "lyser man upp fåret i kyrkan". Har man lyst upp fåret tre gånger och ej fått någon ägare till det, så får man behålla det.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:VIII_1917. Uppteckningsnr: 2459

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Näringarna

Boskapsskötseln

I fäbodarna

Skallgång

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer