Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M268b

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Några slutanmärkningar angående Vibyggerå sn.

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare:   

Socken/stad: Nätra 

Socknen är den ojämförligt intressantaste av alla de många, jag hittills genomvandrat. Detta gäller dock mera folklivet än folktron. Här fortlever en mängd ålderdomliga bruk och plägseder, som på andra trakter för länge sedan försvunnit, och de uppbäras ofta av mycket starka idéer av samhällelig art, idéer, som rent ut tagit formen av lagbud för grannlagens sammanlevnad. Så är t.ex. fallet med sådant som rör ingåendet av äktenskap, de dödas begravning, skallgång och fårletning o.s.v. Allt detta är utslag av en samhörighetskänsla av mycket sällsynt art. Grannsämjan och sammanhållningen tyckes i alla tider hava varit den allra bästa. Numera klagar dock mången, att de gamla banden vilja lossna efter. Måhända är detta till någon del sanning, och har det nog i så fall sin största orsak däri, att de gamla tätbyggda byarna genom skifte och utflyttning sprängas. Den större burgenheten nu mot fordom gör naturligen också sitt till. Man är i stånd reda sig mera på egen hand var och en, och det är ju i grund och botten en glädjande företeelse, helst som bönderna här på trakten, så vitt jag kunnat finna, ej i nämnvärd grad dukat under för frestelsen att vilja inrätta åt sig på herrskapsvis. Bostäder, möbler och husgeråd äro nästan alltid den gamla, präktiga, gedigna bondtypen. Att en och annan stuga i villastil håller på dyka upp är dock ett beklagligt faktum. Hemslöjden och husfliten stå högt hos båda könen.
I högsta grad anmärkningsvärt är det stora antal danslekar och andra, som jag här påträffat. Ej mindre än 30 äro beskrivna i mina anteckningar härifrån, och allesamman äro de att försvinna ur folklivet, och detta visst icke därför, att de undanträngts av andra nöjen. Ungdomen roar sig överhuvudtaget mycket litet. Orsakerna härtill äro, så vitt jag kunnat finna följande :
Förvärvsarbetet drives långt intensivare nu än förr. Vardagskvällarna bli korta, och man behöver vila, då dagens tid är slut.
Gårdarna ha kommit längre från varandra, så att det är besvärligare komma samman. De ökade kraven på ordning och snygghet inom hemmen lägga hinder i vägen för lekars bedrivande i bostäderna, och det är under en stor del av året för kallt att hålla till på logen eller i annat lämpligt uthus. På helgdagsaftarna skulle man nog ha tid och på sommaren har man ju möjlighet vara ute och "riska", men dessa utlekar äro ofta av ganska våldsam beskaffenhet, och den nutida helgdagsdräkten är både för ynglingar och flickor för ömtålig och dyrbar att vedervåga vid hopp över stenrösen och gärdesgårdar.
Slutligen torde prästerskapets och predikanternas föredömande av lekar och dans hava mycket bidragit till att lägga sordin på dessa utbrott av en naturlig, frisk livsglädje. Men ungdomslivet nu för tör tiden har likvisst ett stort förträde framför gångna tiders- de galna, ofta nidingsartade uppträdena och påhitten äro totalt försvunna. Inom en socken där gammal yttre kultur bibehållit sig så ovanligt väl, skulle man också vänta sig finna forna tiders vidskepelse i högre grad än annorstädes, men detta håller icke streck i fråga om Vibyggerå. Fädernas primitiva naturuppfattning låter visserligen ännu rätt tydligt avläsa sig i sägnerna och övriga folkminnen, och tron på mystiska väsen lever nog, också kvar hos många, men vidskepelsen i dess grövre former är mycket svagt representerad här.
Anteckningarna från denna socken lida till ex. en påfallande brist på beskrivningar av sätten att kunna tillfoga andra skada, och sägnerna om dylika bedrifter äro även fåtaliga. Ingen enda egentligen "trolllbön" eller besvärjelseformel har det varit möjligt för mig att här uppdriva. Vibyggeråborna äro alldeles ovanligt litet vidskepliga. Tillfrågad om orsaken till detta faktum, svarade mig en gammal gubbe: "Jo, si saken är den, att vi här i Vibyggerå inte haft en enda vidskeplig präst på åtminstone åttio år.- Det gör mycket till, om prästen arbetar emot såna dumheter i st. för att understödja folk i dem, som många har gjort." Att detta skulle vara den förnämsta orsaken, tror jag ej. Folket har på många andra håll varit grymt vidskepligt trots framstående prästers arbete däremot. Men en annan sak har alltid visat sig hålla streck, nämligen att vidskepelsen antagit synnerligen grova och råa former i socknar där finnar i gångna tider slagit sig ned. Likaledes har en livlig trafik genom en bygd varit gynnsam för anhopandet därstädes av vidskepliga bruk och föreställningar.
Det goda förhållandet mellan bebyggarna i denna socken har en naturlig orsak i den omständigheten, att de utgöra "tjocka släkten" med varandra nästan allesamman, detta åter en följd av den ytterst ringa invandringen.


Det gick inte skriva 268b

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:II_1916. Uppteckningsnr: 268


Denna uppteckning tillhör kategorierna:
Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


BOSTADSHUS

BYGGNAD

FJÄLLVÄRLD VINTERBILD

Medalj

Pälsmaskin med huv

Väska