Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-T2822

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Komplettering av 2530 och 2689

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Levi Johansson År: 1918

Socken/stad: Anundsjö By/kvarter: Myckelgensjö

I Myckelgensjö, platsen för mordet på spålapparna, berättar man händelsen nästan i detalj lika som på alla andra platser, där man haft reda på detsamma. Emellertid var det icke en holme, som flickan såg på, så att dess skog förtorkade - avbrändes enl. somliga - utan ett litet näs.Tills för endast en 35 år sedan växte där endast ljung, men nu är där vacker ungskog. Enligt en annan sagesman (75-årige J.Forsberg i Myckelgensjö) förtorkade all den skog flickan såg på, då hon blev gripen. Sedan man väl fått henne fatt, band man för hennes ögon och aktade sig visserligen låta henne få tillfälle se på någonting mera. I den trakten har det ända till senare tider varit mycket gott om torrtall. Förklaringen över fenomenet naturligen tillkommen i senare tider. De dödade lapparna begrov man på det s.k. Långnäset vid sjöns östra ända. Det är en sandås, som där går under vattnet. Sägnen angiver icke begravningsplatsen närmare. Näset har i långliga tider använts som grustag, men aldrig har det hörts till, att man fått några ben i dagen där. Sägnen om mordet är mycket gammal De äldsta nu levande personerna i byn har hört den berättas av sina fars och morsföräldrar, dessa i sin tur hörde den av sina förfäder och redan då "var det bara en saga". Flera omständigheter tala emellertid för att denna sägen har en verklig händelse till ursprung. Det har inte alls varit ovanligt, att man även i senare tid övat brutalt våld mot s.k. spålappar just av fruktan för deras spådomskonst.. Många exempel därpå finnas i mina uppteckningar från Ångermanland. Se t.ex. n:r. 2818. Den paniska förskräckelsen hos de okunniga bönderna för "spålapparnas" trolldomsförmåga, till ytterlighet uppjagad av de senare, KAN mycket väl hava utlöst sig i ett dylikt hemskt dåd. Att bönderna en längre tid gått och burit på planen är inte omöjligt, men jag skulle helst tro, att mordet skedde tämligen oöverlagt och helst i följd av brännvinets inflytande. Att man sökt och erhållit konungens tillåtelse att döda lapparna är väl troligt senare släktens påhitt i avsikt att framställa fädrernas bedrift i någon försonligare dager. För sägnens trovärdighet talar vidare det realistiska och detaljrika innehållet ävensom den omständigheten at sägnen är, såvida den ändock går i folkmun och utom tvekan lokaliserad just till Myckelgensjö. Det tyckes mig icke vara någon riktig sägen - sådana brukar alltid vandra och omlokaliseras - utan det är en blott föga utsmyckad berättelse om en verklig händelse. I byn har ända till sista åren stått kvar en stuga, vilken man uppgivit såsom varande den i vilken det blodiga gästabudet hölls, vilket inte är alldeles otroligt, ty enligt beskrivning måtte den byggning ha varit mycket gammal. Uppgiften att byns bönder skall hava grundlagt sin och efterkommandes förmögenhet genom att "ta arv" efter lapparna är helt säkert endast en dikt, alldenstund dessa eventuella rikedom naturligen till största delen bestod av renar, och av dessa skulle bönderna endast ha kunnat bereda sig en tillfällig vinst genom att slakta ned ett mera begränsat antal. De övriga hade de icke kunnat hålla reda på tills de fått tag på någon lapp, som varit villig åtaga sig deras skötsel, ty helt naturligt skydde alla lappar trakten, då mordet blev bekant. Att bönderna i denna by haft renar är ingenting märkvärdigt. Så har varit fallet litet varstädes i Ångermanland.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:VIII_1917. Uppteckningsnr: 2822

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Magi

Trollkunnigt folk och deras bedrifter

Troll-lappar

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer