Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-S82

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: "Troll-Maxn?"

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Jonas Gradin  År: 1914

Socken/stad: Graninge  By/kvarter: Galantmyra

Far min talade om, att de uppe i Jämtland i hans ungdom fanns en kapten, som var svår till att trolla Han hade varit jämte en löjtnant hos trollapparna en hel sommar och lärt sig. För att få lära sig låtsades de fria till var sin dotter till värsta trollappen. På dagarna gick de ute i fjällen och jagade, och på kvällarna hölls de och lärde sig trolla av gammellapparna, och på nätterna låg de där med lappjänterna. Då de hade lärt nog, stal de sig bort ifrån lapparna och gav sig iväg hemåt, för inte ville de gifta sig med lappjänterna. Då de kom ett stycke till vägs, kom de ut för så nedrigt mycket skogsfågel. Löjtnanten ville skjuta, men kaptenen sa, att han skulle låta vara för han anade satans argan list. Men löjtnanten sköt ändå. Så fort det small, blev han alldeles som tokig. Han kastade ifrån sig bösasn och tog till att springa tillbaka till lapparna, men kaptenen sprang upp honom och tog honom med våld med sig.
Den där kaptenen var svår. Jämtarna for mycket på den tiden till marknaden i Levanger i Norge. Grannarna till kaptenen behövde åtta dagar för köra till Levanger, men kaptenen for inte förrän på morgonen första marknadsdagen och kom ändå fram i god tid. Han hade drängen med sig, men denne tyckte att de körde bara som vanligt, det var bara det, att de körde om många. (Men kaptenen hade givit drängen en sup först, som det väl var något sattyg i.) Kung Karl hade befallt kaptenen att rida från Jämtland och till Stockholm på egen häst på tre dagar, eljest skulle han mista livet. Kaptenen red hela vägen på en och samma häst, och ända var kräket inte svettigt då han kom fram, och på lika kort tid for han tillbaka. Så hade väl kaptenen gjort några "tempo" för kungen och han hade då sagt, att om han hade haft ett regemente sådanan karlar, så skulle han ha gett sig ut och krigat, så skulle de ha fått se på annat.


Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:I_1915. Uppteckningsnr: 82


Denna uppteckning tillhör kategorierna:
Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


VY ÖVERSIKT

GRAFIK

FODERLADA

Skolplansch

Hacka

Tapetprov