Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-H1623

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Rivalerna

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Hemmansägare Edvard Sjöquist År: 1917

Socken/stad: Gideå By/kvarter: Norrgidsjö

Det var en gång två pojkar, som tyckte om en och samma flicka, men hon tyckte om bara den ene av dem. Han, som hade sämre tur med henne, funderade ut ett sätt låta polken skämmas ut sig inför flickan, så att hon skulle visa bort honom och han själv skulle få tillträde. Jo, en kväll kom han till den här som var gynnad, och frågade, om han inte skulle gå till fästmön. Nej, han trodde inte, att han brydde sig om det, svarade han. Men den förste var ivrig, att han skulle göra det, och han erbjöd sig göra honom sällskap. Nå, under sådana förhållanden kunde han ju gå. Så gav de sig iväg. Då de kom till den försmådde friarens hem, ville denne, att de skulle gå in, så att han fick bjuda på ett glas vin. De gjorde så. Men nu blandade han i vinet åt medtävlaren något otyg, så att han skulle få ont i magen, vad det led. De fortsatte och kom till flickan. Henes fästman kröp ned hos henne i sängen, den andre stoppade om dem, bjöd god natt åt dem och gick i rummet utanför och lade sig, för det var så lång väg hem, att han inte ville gå tillbaka ensam, men först låste han dörren till det inre rummet, så att det inte gick komma ut. Då det led frampå natten en stund, fick fästmannen gräsliga magplågor och steg upp för att gå ut, men dörren gick inte att öppna. Så talade han om för fästmön, huru det var och sade, att han misstänkte kamraten för att ha blandat något sattyg i vinet. "Tag nattkärlet under sängen", sade flickan. Han gjorde så, men det var bara ett litet enmanskärl, och det förslog inte långt. "Tag drickstopet, som står därpå bordet!" sade flickan. Han gjorde så, men det räckte inte till med det heller, och då tog han och sket i kamratens hatt, som denne i andra tankar lämnat kvar på bordet. Hatten blev full och mera trängde på inifrån, för det var ett djäkla laxermedel, han fått i sig. Lyckligtvis hade de öppen spis i rummet, så att han fick sätta sig upp i den och göra sig riktigt läns. Han i yttre rummet vaknade mycket tidigt, klädde på sig och gick in för att se efter, huru det stod till. Olyckligtvis hade han bara en tändsticka, och den tog inte eld, varför ha gick i spisen för att gräva fram ett eldkol och tända stickan mot. Då blev han inte gammal, ty han fick fulla näven med skit. Det var en liten, liten smula ljust från fönstret så pass att han såg drickstopet på bordet. "Jag skall skölja av fingrarna i drickat", tänkte han. Drt blev bara värre och inte bättre. "Nej", tänkte han, "nu är det bäst, att jag ger mig härifrån", och så tog han hatten och satte den på huvudet med påföljd, att han fick hela innehållet över sig. Så att den gången hade han lagat till smörning åt sig själv. Det gick inte alls, som han räknat ut. Flickan giftade sig med den andre fort nog, ty hon var en klok och förståndig kvinna, som inte fäste sig vid lite skit.

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Skämt, humor, m.m.

Skämtsägner och historier av mera oskyldigt innehåll

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer