Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-R2197

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Döden och "pit´n" (penis)

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Lantbrukare Nils Petter Lundqvist År: 1917

Socken/stad: Trehörningsjö By/kvarter: Djuptjärn

Döden och "pit´n" möttes en gång på en åbro. "Vart skall du ta vägen?" frågade pit´n. "Jag skall till fjälls och dräpa folk", svarade döden. "Än du då?" frågade han. "Jag skall också dit, men jag skall göra nytt folk i stället för dem du dödar", svarade den andre. Då döden hörde detta, blev han rasande och gav pit´n en örfil, så att mössan flög av honom och ned i ån. Där stod en flicka och klappade kläder. Hon tog skyndsamt mössan och stoppade den i sin barm. Av mössan blev kvinnans stora bröst.

Tillägg.
Denna sägen har jag påträffat endast en gång förut nämligen i Hammerdals sn. I Jämtland. Det var smeden J. Kilberg i Fyrås, som berättade den för mig för omkr. 10 år sedan. Hans framställning var betydligt avvikande. - De två personligheterna möttes en gång och började "dividera" om vem av dem som var mäktigast. Bägge ville de ha den äran. För att slippa tvisten, kom de överens att ge sig ut och verka var på sitt håll ett år och sedan mötas. Den av dem, som uträttade mera under tiden, skulle anses för mer. Då de efter ett år möttes, "så hade nog dön haft ihjäl en jäkla hop, men dä visa sej, att den andre varit ändå flitigare". Det hade fötts flera än dem som dött. Det var då som döden i ursinne gav den andre örfilen. En flicka, som gick förbi, tog upp den avfallna mössan "Å dä är där tå dä kom sej, att kvinnfolke har så mytje mer inna livstytje än karan, å än i dan då'n kar tar på brösta åt e kvinnfolk, så res lillkajman hanses på sej å vill ha igen luva si", slöt Kilberg sin berättelse. L Jn.

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Skämt, humor, m.m.

Dito svinaktiga

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer