Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-R713

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: En ytterst sviniös historia

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Hemmansägare Lars Petter Mikaelsson År: 1917

Socken/stad: Arnäs By/kvarter: Stybbersmark

Det var en gång en käring, som hade en enda dotter, och den ville hon inte gifta bort åt någon annan karl än en sådan, som inte hade något att fara med i sängen Många friare anmälde sig, men gumman godkände ingen av dem, sedan hon hade synat dem, för si det gjorde hon. De hade alltid för mycket i byxorna, huru litet och "uschelt" de än hade. Men slutligen var det en, som lurade gumman. Han knöt ett snöre i "mekaniten" sin, drog den baköver mellan benen och gjorde fast den i hängslena bakpå ryggen. Gumman tittade och kände efter. Karlen var alldeles slät. Den blev bra till måg, tyckte hon, och så lovade hon, att han skulle få ligga uppå "sängtaket" hos jäntan på natten. Frampå natten blev det livligt däruppe. Det knakade i sängtaket och föll halmstumpar och kornboss i ögonen på kärringen, men hon var inte det minsta ängslig för det, ty hon visste ju, att pojken inte hade nåning att fara med. Så gav sig pojken hem till sitt. Då någon vecka eller så gått, började det se betänkligt ut med flickan. Hon blev blek i synen och stod långa stunder på "brokasa" och kräktes. Så begav det sig, att
friaren kom dit igen och skulle hälsa på fästmön. För säkerhets skull hade han även nu bakbundit "mekaniten", och klokt var det, ty käringen ville mönstra honom nu med. Hon hade otjänligt långa naglar på fingrarna, och de hakade fast sig i snöret, då hon höll på undersöka. Satte hon så på sig glasögonen och då såg hon också snöret, vilket hon eljest inte kunde, ty hon var mycket närsynt. Tog hon så en sax och klippte sönder snöret. Då nu mekaniten slapp lös, slog den fram som en stålfjäder och smällde kärringen på näsan, så att glasögonen drev långt bortöver golvet. Då utropade hon: "Joo, du var den rätte de, som inte hade nånting att fara med! Jag kunde ju så nära ha fått mista ögonen på mej." Men så pass envis och tjurig var kärringen att det inte blev någon vigsel utav, fastän hon fått "dotra" sin på "tjocken".

Anm. "Sängtake"= övre avdelningen i en skåpsäng. "Brokasa"= kompost vid stugubron.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:III_1916. Uppteckningsnr: 713

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Skämt, humor, m.m.

Dito svinaktiga

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer