Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-A1243

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Sjörået varnar fiskare

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Fiskare Johan Norlöv År: 1915

Socken/stad: Nordingrå By/kvarter: Rävsön

Det är omkring 25 år sedan. Jag och Jakob Norlander här i byn var ute vid Höglasmen och fiskade lax på rev. Det var en vacker morgon i oktober. Vi satt i båten ute på sjön och satte nytt agn på reven. Sjön gick i dyningar men var alldeles blank för vind. Det var strax efter soluppgången. Solen stod litet söder om Gnäggen. Från den plats, där vi var och ut till gnäggen är vid pass en mil. Då fick vi se en båt ute vid gnäggen. Den var helt liten och såg ut som den var avsågad på mitten tvärsöver. I båten satt två stycken. En rodde och den andre "mynnade." Fast avståndet var så stort, kunde vi tydligt se, huru de var klädda. Den ene satt i väst och skjortärmar, den andre hade ingen väst utan bara skjortan och byxorna. De syntes inte alls ro hårt, men det gick ändå med en sådan fart för dem, att båten vräkte upp vatten som en liten ångare. Det dröjde inte om många minuter förrän båten sopade förbi oss på endast kort avstånd. Det såg ut, som den tänkte köra rätt på Högbonden, men då den var ända inne på land gjorde den en tvärsväng och gick bakom Högbonden och sedan såg vi den inte mera.
Vi förstod strax att detta var SJÖRÅET, som var ute med en stormvarning, ty det var inte första gången, vi sett sådana saker ute i sjön.
Emellertid fick vi en stor lax på reven strax efteråt, och så for vi hit hem. En av grannarna hade också fått en lax, och därför for vi till Bönhamn för att avsätta den på aftonen. Det var vackert väder, då vi gav oss ut och dit är det inte mera än en halv mil. Det gick bra ända tills vi kom till Räveln eller Kangarn som udden också heter, men där mötte vi en sydstorm, som gjorde det till en riktig högmålsfråga för oss att komma in i hamnen, men det gick då lyckligt. Men då vi for hem på kvällen, hade vi undanväder och vi behövde inte ro det minsta - bara hålla båten rätt undan. Det var ett Herrans väder. Och denna storm stod i sju veckor - släppte väl efter en smula någon gång men aldrig så pass, att vi kunde bärga redskapen. Laxreven såg vi aldrig mera till.- Det kan väl hända, att någon som får höra de här historierna påstår, att det är lögn alltihopa, men jag vill bara säga det, att vi fiskare har så kort "löte" (stycke) mellan oss och döden för var enda dag, att det just inte inparterar sig nå vidare bra att sätta ihop lögner de stunder, vi är på fasta landet.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:V_1915. Uppteckningsnr: 1243

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Andeväsendena

"Rå"

Sjörået och näcken

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer