Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M757

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Söderströmskans slut

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Hemmansägare Erik Sjöström År: 1915

Socken/stad: Säbrå By/kvarter: Sörmark

Det var 54 eller 55. Då var det ransakning här i gården, som då var gästgivargård, med en hustru från Hof i Häggdånger. Hon var anklagad för mord och kallades Söderströmskan. Saken var den, att hennes födorådsgumma hade blivit sjuk, och Söderströmskan gav henne medicin med den påföljd, att gumman strök med på fläcken.
Nå, där hölls bouppteckning och auktion sedan gumman var begraven, och det var ingen, som misstänkte något. Men så inträffade, att den, som hållit bouppteckningen - och det var häradsdomare Ljusberg i Lindom- två nätter å rad vaknade med att den döda stod vid hans säng. Tredje natten, hon kom, tog han mod till sig och frågade henne, vad i Guds namn hon ville. Då svarade hon endast: "Du skall sköta om, att sanningen kommer i dagen", och så försvann hon.
Nu började man röra i saken. Den döda blev uppgrävd och undersökt, och man hittade mycket riktigt gift i henne. Det blev rannsakning hemma hos Söderströmskan och där fanns en flaska med gift. Att få direkt bevis på Söderströmskan var svårt, men hon började väl frukta det värsta, så att då de skulle hämta henne ur fängelset till tredje rannsakningen, fann de henne hängande död i cellen. Så bestämdes det, att hon skulle fraktas ut till avrättningsplatsen vid Kallbäcken och grävas ned där. Två illvolingar åtog sig att göra detta. Betalningen var väl inte så stor, varför de tog och sänkte ned käringen i en brannvak på Nattviken, då det var mörkt.
Men de gjorde sin sak dåligt, så att käringen flöt upp igen, och då fick de stränga order av knäkeln (?) att skjutsa liket ut till Kallbäcken, som de också gjorde, men vad de inte brydde sig om att göra, det var att gräva ned henne, utan de trampade bara ned henne i snön ett stycke från vägen.
På våren blev där en sån olidlig stank, att hästarna inte ville gå köra förbi.
Då var det några bönder som lejde Häggkvist i Sörkrånge, som var "sockenlapp", att gräva ner aset för en
riksdaler i pengar och en fjärding korn, som han också gjorde. Men det påstods allmänt som riktigt säkert, att Erik Ersson i Öje i Stigsjö hade tagit huvudet av Söderströmskan och hade det i en kammare hemma hos sig, för han var trollkarl. Då det var någon svårlöst sak, han fick att reda ut, gick han in i den där kammaren och pratade med Söderströmskan, troddes det åtminstone.

Samma uppt. även under rubrik I. Människan. E. Döden och de döda. c. ) Behandling av deras kroppar, bruk vid deras griftefärd m.m. I. Människan. E. Döden och de döda. e) Gengångare. 5. )Behandling av gengångare, medel mot dem.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:III_1915. Uppteckningsnr: 757

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Människan

Döden och de döda

Gengångare

Gengångare i allmänhet

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer