Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M1409

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Selin Märet

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Torpare Anders Ersson  År: 1917

Socken/stad: Dorotea  By/kvarter: Avaträsk

Det tör nog vara över 50 år sedan Selins Märet här i byn dog. Hon "gick igen", hettes det, och nog var det väl nånting. - Selin var en gång och slog i Nappsjön. Han var ensam, så att han måste räfsa själv. Så lade han märke till, att det blev högar även där han inte räfsade.
Det syntes som fodret blåste ihop, men han förstod, att det var den döda, som gjort det. Detta tyckte han var så kusligt, att han slutade arbetet och for hem. Nappsjön ligger sörpå skogen, så att han måste ro över Avaträsket. Då han kom till hemlandet, vände han till bakstammen och "mönne" (backade) in till land.
Då båten stötte mot stranden, fick han se sin döda hustru resa sig upp i bakstammen och stiga i land. Hon gick före honom upp till gården, tog upp en nyckel ur kjortelsäcken och öppnade stugudörren och gick in. Han vågade icke följa efter henne utan gick till granngården, och han tyckte, att det var så otrevligt, att han grät. Då Selin låg för döden såg han den avlidna hustrun komma fram till sängen, och han kände, huru hon lade sina fingrar på hans ögonlock och slöt igen dem, men han levde ännu någon tid. Ingen visste varför hon gick igen, men det troddes, att hon gömt något, som hon ville ha uppenbarat. Alltid, då de såg henne, bar hon ett litet vitt knyte under armen.
TILLÄGG: Hemmansägaren Nils Selin i Avaträsk, sonson till Selins Märet, har fått taga del av dessa uppgifter farmodern, - denna och n:r. 891. Om henne har han lämnat följande uppgifter: Hon dog på vintern 1844. Hon hade varit gift två gånger. Nils far var av förra giftet. Hennes senare man dog före jul samma år. Han skulle till att gifta om sig, då han blev sjuk. Uppgiften n:r 1409 vitsordar han såsom riktig efter vad han själv hört utom scenen vid mannens dödsbädd, som är honom obekant.
Uppgiften i n:r 891 anser han grundlös. Den döda skall uteslutande ha uppträtt i och omkring hemmet och förnämligast i närheten av maken, men även andra hade sett henne och det så ofta, att man slutade fästa avseende vid den mystiska skepnaden. Att hon skulle ha skrämt "utpågåare", har han icke hört omtalas.
Förresten efterlämnade hon av döttrar endast en. - Sedan mannen dött, syntes Märet ej mera till. Det föreföll som hon gick igen för att hämta sin make till sig. Nils Selin född d. 5/7 1855.

L. Jn.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:V_1916-1917. Uppteckningsnr: 1409


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer




SÅGVERK

MAN FISKE HAV

Kudde

Bårdprov

Tapetprov