Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M162a

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: "Gossarna går i ringen"

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Martin Nilsson År: 1916

Socken/stad: Vibyggerå By/kvarter: Edånger

Uppställning: Storring med ett par pojkar (eller flickor) inne:

Man sjunger gemensamt:

"Gossarna går i ringen med rödan gullband:,: Efter det så knyter de på kärestans
arm:,:

Härvid knyter en näsduk om armen på varsin flicka och sången ljuder:

"Kära du min gosse knyt inte så hårt:,: Jag tänker ej att rymma bort:,: "- Här släpper flickorna ringen och stiger bakom.

"Men flickorna spring åt skogen och gömde sig där:,: Efter dem så skjuter man på femteon gev-r.;. "- Flickorna komemr tillbaka och går in i ringen, och sången fortsätter:

"Och vill du mig något så har du mig här:,: Sätt ljuset i kronan, tag bruden: Hand:,:

Nu har jag blivit gifter nu har jag fått man:,: En ritare en skrivare en bra man är han:,: " - Ombyte.

Anm. till nr 155 - 170.

För en 25 å 30 år sedan övades dessa lekar jämte en mängd andra mycket flitigt i Edångers by och även i andra byar i socknen. Sägesmannen har glömt åtskilliga av dessa lekar och upptåg, men många flera än de har upptagna har han meddelat. Som dessa emellertid varit fullkomligt lika med dem, som nu allmänt förekomma och hållas vid liv bl.a. genom folkhögskolorna, hava de ej här medtagits. Enl. medd. och många andras uppgift lekte man dessa lekar och bedrev dessa upptåg nästan varenda kväll under vinter vid ovan fixerade tidpunkt. De var "rockstugornas" sista tio. (Angående dessa se mina ant. för år 1915!) Men nu var det icke längre att byns vuxna befolkning som samlades utan mest flickorna. Männen hade i skogarna fått en annan och bättre lönande sysselsättning och även om de ej för tillfället voro i dylikt arbete, så hade den allmänna välmågan så tilltagit, att de ej längre behövde sysssla med linspånadens mera kvinnliga sysselsättning. Då männens speciellt de yngres utegöra var slut för dagen, och de vilat sig något, gingo de till den gård i byn, där flickorna för tillfället voro församlade. Då lyftades spinnrockarna undan och de förut beskrivna gamla lekarna lektes med liv och lust tills det var tio gå hem och söka vilan. De, som voro med om detta ungdomsliv, skildra det med hänföresle och saknad. De hade så innerligt roligt utan några vidlyftiga arrangemang och alldeles kostnadsfritt både vad tid och penningar beträffade. Inga försökte överflygta den andre varken i fråga om släder eller fina fasoner. Envar sjöng ogenerad efter sin nätt och dansade i de skor han hade. "Vi lekte som barn och var goda vänner allihopa", säger en av dessa nu 50 åriga gubbar i det gamla "Jang" och alla hans jämnåringar instämma däri. Angående byns nuvarande unga släkte har uppteckna ren intet ont att säga. De se nyktra och städade ut, men det är svårt kunnan föreställa sig, att de äro söner och döttrar av dem som av hjärtans lust trådde de gamla folklekarna så att golvet gungade och fönstren skallrade och lyfte de gamla stugornas tak med sin taktfasta, klämmiga sång och sitt muntra skratt. Kanhända är det ett stort stycke av sanningen, då deras fäder och mödrar karaktärisera dem som "alldeles för fina att kunna ha roligt och vara glada".

Edånger midsommardagen 1916
Levi Johansson.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:I_1916. Uppteckningsnr: 162

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Människan

Uppteckningar med anknytning till folklig musik

Visor och sånger

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer