Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M2531

Titel: Skrömta i Solberg

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Jonas Sjöberg År: 1917

Socken/stad: Anundsjö By/kvarter: Näs

Om jag inte minnes fel så var det på nyåret 1868. Vi var en massa körare som skjutsade handelslass upp till Åselemarknaden.
I Solberg här i socknen har det i alla tider varit nattstation för lasskjutsare upp till Åsele. Erik Andersson i Kubbe och jag kom dit omkr. kl. 10 en kväll och körde till "Kerstop Pers gården" för att låna hus. Där var så mycket förut att de bäddat "flatbädd" över hela köksgolvet. Vi skulle få ligga inne i salen i en säng och däråt var vi inte missbelåtna förstås.
Vi lade oss och jag somnade snart, men kamraten låg vaken. Om en stund stötte han mig i sidan och undrade, vad det var, som drog fällen av oss. Jag sade till honom att stoppa om sig fällen ordentligt, så att den låg kvar, så var det nog bra med den saken, mente jag. Vi drog på oss den igen och likadant blev det nu med. Vi lät den fara.
Slutligen låg den bara med ett hörn på sängen. Då måste vi förstås ta igen den. Nu tog det till att springa och smälla på golvet, som hade det varit en liten gris, som rustade där. Om en liten stund öppnades dörren och det kom in i rummet en kvinna som hade röd mössa på huvudet och en grå vadmalströja. I handen bar hon en lykta. Hon stannade mitt på golvet, och där försvann hon.
Vi vet inte, vart hon tog vägen. Men då steg vi upp, tog kläderna ur sängen och trängde ned oss bland de andra på köksgolvet, för vi förstod ju att detta inte var som det skulle.
Ett år därefter kom jag åter till Solberg. Det var en helgdagskväll, så att vi pojkarna var ute i byn och gick på kvällen. Då fick vi se en skjuts komma körandes i väldig fart efter vägen nedanför byn och svänga upp på Kerstop Pers gården. Den där hade en så ovanligt grov och stark klocka, nästan som en vällingklocka.
Vi hörde skjutsen stanna uppe på gården och spänna ifrån. Det hördes så väl huru skaklarna slog ned i backen då de spändes i från. Strax efter blev det ljust inne i kammaren i byggningen. Vi var nyfikna veta, vad det var för storfrämmande, som kommit, och gick dit för att titta på åkdonet. Då vi närmade oss gården slocknade ljuset i kammaren och inte syntes det till något åkdon på gården.
Det var många, som blivit ut för sådana konstigheter i den där gården. Många gissningar gick om orsaken till dessa spökerier. Allmännast var den tron, att en jude blivit mördad där i gården och nergrävd borta vid en sten.

( Se Uppt. nr. 2632, 2676 och 2847!)

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:VIII_1917. Uppteckningsnr: 2531

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Människan

Döden och de döda

"Skrömt" ("Spökerier", "oknytt" efter en död)

Spökerier å avrättnings, - mord - och självspillningsplatser

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer