Folkminnen

Uppteckning nummer NM-MHA0278

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Som ung tjänade jag i fem år hos Jon Nilsson..

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Olov Johansson  År: 1908

Socken/stad: Torp  By/kvarter: Klöstra

Som ung tjänade jag i fem år hos Jon Nilsson i Boda, och sedan köpte jag min bit till Klöstra. Från början var jag slaktare, så att jag måste vara ute och resa mycket. Kom jag så en kväll att gå förbi gården, där jag tjänat. Då var där ljust i alla tre byggningarna på gården ända upp till gluggarna på mörkvinden. Då jag kom hem på kvällen, sade jag till gumman min: "Du ska få se, att det blir något på tok hos Jon Nils. Antingen brinner det där, eller och inträffar någon annan olycka". Ett par dagar därefter blåste husstegen ned och slog ihjäl gumman i gården, mor Stina. Kom det så ut det ryktet, att hon gick igen. Då jag fick höra detta, var jag lite i fyllan och rusade så iväg och sade: "Ja, men träffar jag på henne, så djävlar anamma frågar jag inte efter, vad hon vill!" Flera gånger for jag förbi den där gården och tänkte på, om jag skulle bli ut för mor Stina men aldrig såg jag till henne. Men så en kväll, då jag gick hem från bruket träffade jag henne mellan garvar Molander och handlar Söderberg. Hon stod och stödde sig mot en grindstolpe och höll en liten karaffin i var hand. Jag blev lite haj men inte rädd, men hade jag inte svurit på att tala med henne, hade jag helst sprungit min väg. Nu tog jag i stället och frågade henne om en hel del saker, och på allt fick jag riktiga svar. Det var alldeles som då jag sitter och talar med dej. Till sist frågade jag henne om en sak, som hon ej svarade på riktigt utan mumlade något otydligt. I detsamma skymlade det till för ögonen på mig och blev som simmigt och rökigt. Då det klarnade opp för mig var hon borta.

Vad hon talade om för mig, har ingen levande själ fått höra - inte ens gumman min, - och ingen får höra det heller. Sedan såg ingen, att mor Stina gick och spökade. Men denna resa vill jag ej göra om ett tag till. Det var nog där, för, att jag svor på att tala med henne, som jag träffade henne.

Ur Hammarstedtska arkivet. Döden VI. Gengångare.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: HA278


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


INTERIÖR LÄRARBOSTAD

GRUPPORTRÄTT

BOSTADSHUS

Börs

Vävprov

Prydnadsfigur