Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-N2431a

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Matbrödet på 1880-talat/Södra Ångermanland.

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare:

Vardagens vanliga bröd, som åts vid huvudmåltiderna. Man använde fem olika slags bröd.

1. Kakern:

Jäst över natten. Som mjölsort användes hemsiktat korn. Bönder, som hade råd, kunde blanda i lite siktad hemråg.

Storlek och form: Ovanifrån: 40 cm, från sidan: Omkring 2 mm tjock.

Brödet gräddades i ugn, murad av råtegel. Man eldade ett tag, tills värmen ansågs lagom, rakade kolen åt sidorna eller ut ur ugnen och bakade så länge värmen räckte,varpå man eldade ett tag igen, gräddade på nytt, och eldade, och detta förfaringssätt gäller alla här angivna brödsorter.
När brödet nr 1 var gräddat, sopades mjölet av, och brödet lades ut på halm, utströdd på golvet i bagarstugan för att torka. Sedan kunde man lägga det i högar i häbbre, på vindar eller låta det ligga utbrett i något obebott, rum, och sådana fanns det gott om, då alla bodde i köket. En del kakor åts färska, och man gav även grannarna "smäka mjukkakern", och den som kom på besök måste alltid få några kakor med sig hem.

Kakern ansågs vara det "simplaste" av alla brödsorterna och användes alla dagar året runt. Man brukade göra två stora bakster, som räckte i flera dagar: "vinterbagstn" och "sommarbagstn". Eljest " smostöper". Detta bröd användes att breda "blanna"/messmör/på, som smörgås, bryta i mjölk, lägga strömming emellan, doppa i spa/buljong/ och "möle käkern"/gamla käringar, som var utan tänder, krossade sönder kakern i händerna och tömde hela handen i munnen/.

2. Tunnbrö:

Ojäst. Bakades så fort degen var "trödd"/ältad/. Som mjöl användes hem. Som mjölsort användes hemsiktat korn. För att få en föreställning om, hur man fick fram olika kvaliteer av kornmjöl, gick man till väga på följande sätt:

Kornet handkastades över loskotan/loggolvet/och då uppstod en halvmånformig båge. De korngryn, som flugit längst bort på golvet runt bågen, östes i lådor eller säckar och maldes till "vispmjöl". Det var "tongste gryna" och gav det bästa mjölet, som användes till plättar, pannkakor, klimp i välling och soppor av strömming eller kött.Närmast runt om bågen tog man "grötmjölet", därnäst "kakemjölet" och det som var kvar utanför agnarna sopades hop och gröpses på hemkvarnar åt grisa och som påströ i hackelse åt hästar och kreatur.

Storlek och form: ovanifrån: 40 cm: från sidan: Omkring 1 mm tjock.

Gräddades som kakern.

Färska ur ugnen, veks brödet till halvor, sedan till fjärdingar och lades på halm eller på hylla för att torka. Detta bröd åts inte gärna med detsamma som mjukt. Användes mest som bryta i mjölk, men kunde ibland användas som smörgås. Ansågs vara förnämare bröd än kakern.

3. Blokakern:

Ojäst. Bakades så fort degen var trödd. All slags blod med helst gris och oxblod. /Grisblod till palt/. Som mjölsort användes hemsiktat korn.

Storlek och form: ovanifrån: 35 cm: från sidan: Omkring 4 mm tjock.

Gräddades som kakern och tunnbrö. Hängdes på stänger i taket i bakestugan att torka. Bröts i bitar och koktes i vatten. Åts varmt ur grytan på bordet med tillsats av flott eller sås.

4. Halvtjäckkakern:

Jäste över natten. Som mjölsort användes siktad hemråg.

Storlek och utseende: ovanifrån: 30 cm: Från sidan: Omkring 10 mm tjockt.

Gräddades som 1,2,3.

Brödet torkades i bagarstugan på halm, lades sedan på hyllor eller golv men ett och ett bröd, så de inte möglade.Ansågs förnämare som bröd än kakern, tunnbrö och blobrö. Bakades när som helst på året.

5. Rågkakern:

Jäste i flera dagar. Som mjölsort användes siktad hemråg. Man siktade allt för hand.

Form och storlek: Ovanifrån: 30 cm: Från sidan: Omkring 7 cm i kanten, 2 cm i mitten.

Gräddades som de föregående sorterna. Torkades och åts mest hårt med pålägg. Ansågs för det förnämsta matbrödet.

Sötbulla: I en stor sexkansgryta rörde man hop siktat rågmjöl och hemmalt. När det började söttna och bli löst, lade man i mera rågmjöl eftersom det behövdes, och så fick det stå och söttna i tre-fyra dygn, innan det var färdigt. Då ställdes grytan på bordet, och man åt den rå bullan med tilltugg av kokt strömming.

Pärpannkaka: Malt och rågmjöl och potatias. Stod från den ena dagen till den andra och söttne. Gräddades och åts ur pannan. "Smakade nåk".

Palt i ärter: Kornmjölspalt så stora som två nävar med en bit flyttja/ister/ inuti kokta och sedan lagda i kokt ärtsoppa."Dålig mat".

Sagesmän: Födda mellan åren 1853-1871. Socknar:Boteå i väster, Vibyggerå i norr och Viksjö i söder.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Uppteckningsnr: 2431

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Näringarna

Diverse yrken och sysselsättningar

Bakning och bryggd m.m.

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer