Folkminnen

Uppteckning nummer NM-NEU35224_16

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: I allmänhet kunde man ju se var vatten borde finnas. ……..

Upptecknare: Carl-Herman Tillhagen
Meddelare: Torpare, Slaktare Olof Petter Höglin  År: 1932

Socken/stad: Liden  By/kvarter: Järkvissle, Högland

I allmänhet kunde man ju se var vatten borde finnas. Men fick man inte vatten hur man än grävde, och ändå var nödd att få det inom ett vist område, fick man tillkalla en slagruteman. Slagrutan trodde man allmänt på. Man var bergsäker på att "man kunde visa vattne på de sätta" .. Fick inte en slagruteman vatten, så stod det inte till att få.

Slagrutan gjordes av en videgren, även björk gick att använda. Den skulle vara av en blyertspennas grovlek ungefär. Man fatte slagrutan, som såg ut som ett Y om cirka en alns längd, men en hand i vardera grenen. Händerna fattade först med fattning med hela handen uppifrån, varefter händerna bredos om. Underarmarna lades sedan på knäna eller på nedre delen av låret varefter man sakta och försiktigt gick över det område som skulle undersökas. Då man passerade en vattenåder vreds Y-ets skaft nedåt, med desto större kraft ju större åder det var.

Man tog slagrutemän från långa håll. Hit var en från Helgum, som hette Åslund. Han visade vatten här, men jag har aldrig försökt prova om det är nå mä dä där.

En slagreteman kunde väl få några kronor för besväret, mindre med.


Nordiska museet. Frågelista. Brunanr 2, s. 695.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: EU35224


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


SMEDJA SMEDJA

BRUKSÅN BRUKSÅN TIMMERRÄNNA VINTERBILD

FLORA

Tvål

Fälltäcke

Väggfält