Folkminnen

Uppteckning nummer NM-NEU35213_47

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Bordskick.

Upptecknare: Carl-Herman Tillhagen
Meddelare: Torpare, slaktare Olof Petter Höglin År: 1943

Socken/stad: Liden By/kvarter: Järkvissle, Högland

Mest satt vi vid bordet. Där hade husbonn sin givna plats, och sen tjänare och barn i tur o. ordning. Husmor satt ofta i spisen eller gick imilla, stod där vi hilla - tog fram o. plocka bort. Piga skulle ju göra sej färdig så hu kom i arbet. Husmor hade ofta en liten också.

Ingen duk. Direkt på bordet.

Ett stort pärfat av trä eller tenn. Antingen hälla eller en karott av porslin eller trä. I vardagslag mest trä - ett trög eller en vril. Intet som motsvarande tallrikar. Man tog maten med fingrarna, lade den en brödbit, täckte den med en annan o. åt. Potatisen skalades med fingrarna, eller bröts itu och klämdes in i mun. Skalen lades framför var och en i en hög.

Åt man ex. pölsa fick man även lägga den på brödet. Man fick gapa. Men många gånger hade man sårmun så man kunde inte gapa så farligt heller.

Aldrig kniv och gaffel annat än den mamma skar smöret med. Hon klente fast den i kaka så den yrde inte därifrån inte. Smöret ställdes aldrig fram på bordet annat än tll högtider.

Kött o. potatis. Köttet delades. Lades på brödet av husmodern. Fisken likaså. Endast strömmingen delades inte.

Mjölk o. gröt. Var och en en träsked. Ofta slickades man bara av den o. stack den dit i bordlåda. Var o. en sin sked. Ett gemensamt gröfat, och en gemensam mjölkskål eller vätskål.

Och bråttom hade man ofta för att få i sig mat. Man åt hetgröte så man kvamna.

Tennfat hade vi, men inga tenntallrikar.

Nordiska museet. Frågelista. Matberedning och måltidsseder. Bd 8, sida 38.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: EU35213

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Näringarna

Diverse yrken och sysselsättningar

Mat och kosthåll

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer